Alternativ metod ska hjälpa för tidigt födda
Den så kallade kängurumetoden anses ha stor betydelse för för tidigt födda barn, och är många gånger att föredra framför kuvös enligt ledande forskare på området. Men vid Sörmlands största sjukhus används metoden än så länge bara i blygsam utsträckning.
I dag finns det betydligt större möjligheter att rädda barn som föds på ett alltför tidigt stadium.
Vi räddar mindre och mindre barn och en del föds så tidigt som i den 23:e veckan, som förut skulle klassas som ett sent missfall. En del barn väger bara runt ett halvt kilo, säger Jenny Celing.
Det har visat sig att kängurumetoden många gånger har gett ett bättre resultat än då de för tidigt födda har fått tillbringa större delen av sin första tid i kuvös. De växer bättre och sover i allmänhet också bättre.
Barnens puls går ned och det blir inte lika jobbigt för dem. De blir inte lika oroliga, har vi märkt.
Mammans värme och fukt ersätter kuvösen, säger Jenny Celing.
Barnet bärs omkring i en så kallad kängurusele. Eftersom föräldrarna enligt kängurumetoden ska hålla sitt barn tätt intill sig så mycket som möjligt, helst större delen av dygnet, krävs utrymme och resurser.
Det krävs större lokaler och här hos oss är det bara fyra, fem stycken i personalen som har kunskap om kängurumetoden. Men vi tillämpar den i den mån vi kan.
Det ska betonas att kängurumetoden enbart används i de fall där den är att anse som säker, och föräldrar och för tidigt födda barn övervakas regelbundet av sjukhusets personal.
Metoden används självklart inte om barnens liv hänger på en skör tråd, säger Jenny Celing. Vi hoppas att vi kan utveckla vårt arbete med kängurumetoden vidare, och vi har redan ett samarbete med Akademiska sjukhuset i Uppsala, säger Jenny Celing.
En nackdel med metoden är att föräldrar kan känna att de har sämre socialt stöd än föräldrar som inte använder kängurumetoden, vilket kan bero på att de i regel inte stannar lika länge på sjukhuset och får stöd av personalen.
Så jobbar vi med nyheter