I går kostade en kubikmeter fordonsgas i snitt 11,33 kronor. Sverige har cirka 30 000 gasbilister, jag är en av dem. Det känns bra att susa fram i ett fordon drivet av gamla matrester. På avfall blivit till drivmedel – med biogödsel som restprodukt.
Visst, bilden är förenklad. Matavfall är en begränsad del av den framtida produktionen av biogas. Gödsel och så kallade odlingsrester utgör den stora potentialen, men även industriavfall från slakterier, mejerier och papperstillverkning kommer att bidra.
Ett ökande användande av fordonsgas att det finns fler ställen att tanka på. För att lösa den knuten måste efterfrågan vara stor nog att finansiera utbyggnaden. Därför finns det i dag fler tankställen för biogas i Stockholm än norr om Gävle.
Mikael Lantz och Pål Börjesson vid Lunds universitet har granskat den svenska biogaspotentialen åt Energimyndigheten (SR 4/5). Udden i deras analys är att biogas skulle kunna ersätta bensin och diesel i all bussdriven kollektivtrafik. Det är en upplyftande tanke. Miljöeffekterna är dessutom som störst när biogas ersätter bensin och diesel i tätbebyggda områden. Det är också i närheten av storstadsområdena som biogasmackarna i dag är som flest.
Problemet är att biogasen inte kommer att räcka till allt, alla matrester och allt gödsel till trots. Om busstrafiken prioriteras blir det mindre över till personbilsparken. Lika lite som tåg och bussar fullt ut kan ersätta behovet av bil och lastbil, lika lite går det att rakt av byta bensin och diesel mot biogas.
I tider när bensinpriset är högt ökar intresset för drivmedelsalternativen. Vi måste då också vara uppmärksamma på begränsningarna. Alla kommer inte kunna åka till sommarstugan på rötade gamla matrester, betblast och slakteriavfall, men några kan göra det.
Det kommer att krävas en solfjäder av smarta lösningar för att nå en mer hållbar fordonspark där det finns utrymme också för den frihet som privatbilen står för.