Andra guldet är grejat
Efter matchen sprang vi ärevarv och blev omkramade av lyckliga supportrar samtidigt som pressens kameror smattrade omkring oss. När vi tillslut skulle ta oss tillbaka till vårt omklädningsrum var åskådarmassorna så tjocka att vi fick brotta oss fram.
Själv satt jag på bänken hela matchen. Det blev helt enkelt för dramatiskt.
Vi tog ledningen i mitten av första halvlek mot ärkerivalen Blue Star genom Kasun Jayasuriya. Kasun skulle sedermera även göra våra andra två mål, men först kvitterade Blue Star. Bara några minuter senare fick de en tveksam straff som vår landslagsmålvakt Damikka räddade liggandes raklång i vänsterkrysset.
Inte förrän sista kvarten gjorde Kasun sitt andra och tredje mål och skickade segern till blåtröjorna. Jag har nog aldrig skrikit så högt och länge som när Kasun lirkade sig förbi två backar och placerade bollen i nätet för att fullborda sitt hattrick.
Nu har det blivit två guldmedaljer på mindre än en månad. Vi har en helt otrolig stämning i laget där alla rankas lika högt vare sig man spelat tusen minuter eller noll.
Våra fans har varit helt fantastiska mot mig. När jag kom in i Mästarcupens semifinal första inhoppet på hemmaplan fick jag ett fint välkomnande av publiken som stod upp och applåderade när jag började värma upp. Även efter lördagens match var det många som ville skaka hand, kramas och prata trots att jag alltså inte spelade en minut.
Nästa vecka går vi in i Colombo League, en turnering med bara lokala lag. Där lär jag få en del speltid.
Cupvinnarcupen i Pakistan är tyvärr framskjuten till maj, vilket betyder att jag bara har en stor turnering kvar här nere FA-cupen. Då ska vi ordna trippeln.
Sedan sticker jag tillbaka till Sverige om jag inte vinner på Lotto förstås...
Så jobbar vi med nyheter