Det är alltför vanligt att politiker beskriver skattemedel som om de vore givna. I retoriken behandlas skattebetalarens plånbok som en förvaringsyta för potentiella skattemedel. Trots att det är medborgarnas pengar som betalar för staten och inte tvärtom.
I andra sammanhang gör vissa partier väldigt tydlig skillnad på andras resurser och egna tillgångar. Arbetet med att få till en lag som ger insyn i hur partiernas verksamhet och valrörelser finansieras, visar sig vara väldigt omständligt.
Hemlighetsmakeriet ger möjlighet till smaskiga rubriker. Socialdemokraterna pikar Moderaterna för att de underförstått får mycket stora gåvor från mycket rika personer. Moderaterna pikar Socialdemokraterna för att de utnyttjar fackens anställda på arbetstid betald av fackmedlemmarna, samt att rörelsen utnyttjar speloligopolet som den själv varit med om att skapa. Lotterier som exempelvis Kombilotteriet rullar in många miljoner.
Rent principiellt är det förstås problematiskt att politiska partier begränsar spelmarknaden för att säkra egna intäkter.
Hur som helst: pajerna flyger och träffar emellanåt någorlunda pricksäkert.
Det är en smått pinsam situation att Sverige tillsammans med Malta är de enda EU-länderna utan en lag som kräver att de politiska partierna öppet redovisar inkomster och finansiärer. Nog kan man hävda att exempelvis den amerikanska öppenheten gör att det plågsamt tydligt hur företag och andra helgarderar genom att lägga stora pengar på båda presidentkandidaternas valrörelser. Ingen tror att dessa medel satsas av rent ideella skäl. Insynen är därför ytterst relevant.
I våras svängde Moderaterna plötsligt i synen på en öppen redovisning av partiinkomsterna, från att hårdnackat ha hållit fast vid rätten till valhemlighet som principskäl att behålla bidragsgivare hemliga. Det argumentet har också Sverigedemokraterna använt för att vara emot en öppen redovisning. Att öppet erkänna att man finansierar invandrarmotstånd och främlingsrädsla är garanterat känsligt.
För övriga partier är redovisningen inte mycket till problem. Nu säger justitieminister Beatrice Ask (M) att ett arbete pågår på departementet för att få en lag på plats till 2014 och innan dess en frivillig överenskommelse, för alla utom SD. "Jag har inte stoppat det i en byrålåda", säger hon till TT (29/10). Någon mer insyn än så lämnar hon inte.