Arbetslösa kan gynna äldre

Att vara arbetslös kan vara både deprimerande och förlamande, man upplever ofta uppgivenhet och känner sig misslyckad. Att sedan behöva gå till Ams och i värsta fall även socialtjänsten och dessutom behöva gå med på deras krav på arbetsåtgärder, som varken ger chans till vidare utveckling eller känsla av att vara användbar.

Samtidigt går socialtjänsten och vård- och omsorgssektorn på knäna för att de inte hinner med att ge den omvårdnad till äldre och handikappade som verkligen skapar livskvalitet.
Jag skulle vilja peka ut kopplingen här och göra så i form av ett förslag.
Tänk om man tog de arbetslösa, kanske inte alla men en stor del av dem, och kanske gav dem någon form av snabbutbildning som lockade de mänskliga instinkterna till engagemang och empati.
Sedan lät man de upplärda arbetslösa ansvara för ett par äldre eller handikappade, hur många och hur ofta måste naturligtvis anpassas efter individen, och lät dem hälsa på, vara vänner, ta ut sopor, prata, byta gardiner eller bara sitta med dem. Kort sagt, man skulle kunna använda de arbetslösa för att fylla ut de hål som hemtjänsten inte hinner och kan fylla och således öka livskvaliteten för många utsatta.

Vad skulle de arbetslösa tjäna på detta? Ja vad sägs om en inkomst liknande den man får för andra arbetsåtgärder, en titel och så kan man skapa ett system där de tillgodogör sig poäng och referenser samt erfarenhet som de sedan kan vidareutveckla sig på/med? Denna lösning vänder sig till många. Den minskar arbetslöshet, depression, ensamhet, meningslöshet och främjar livskvalitet, glädje och utveckling. Kanske något att fundera på?

Catrin Olsson