För den som tror att människor mår bäst av att få göra egna val utifrån egna förutsättningar, är frågan inte svår att besvara. Men för den som utgår från vad som brukar kallas ett folkhälsoperspektiv blir den enskilde påskäggskonsumenten genast del av ett växande kollektiv av överkonsumerande godisätare.
Det är inte svårt att förstå att exempelvis läkare kan förorda statliga åtgärder för att få människor att minska sin konsumtion av onyttigheter och därmed göra nytta för kroppen och minska belastningen på sjukvården. Men man behöver inte hålla med om slutsatserna.
I en debattartikel i DN (1/4) kräver ett antal profilerade kostexperter, bland andra professorerna Claude Marcus, Stephan Rössner och Lennart Levi, en ”söt skatteväxling”. Alltså: höjd skatt på söta produkter som läsk och godis och sänkt på frukt och grönt. Det låter sötare än det är. Statlig skattepolitik för att begränsa konsumtion på ett antal områden finns redan, som alkoholskatt och tobaksskatt. Skatteväxlingsförespråkarna menar säkert väl och de önskar att fler ska kunna leva ett friskare liv – utan kalaskula och karies.
Men ett tilltagande omhändertagande och förmyndaraktigt samhälle, vars styrmedel, regleringar och förbud tar allt mer ansvar från medborgaren, ger knappast lyckligare människor. Frågan är om de i slutänden ens blir friskare. Det börjar med godis- och läskskatt. Sedan följer fettskatt, saltskatt, sitta still-skatt och för mycket tv-skatt. Listan kan bara bli allt längre.
Att beskatta bort allt som räknas som onyttigt är ingen bra idé. Vi som inte alla gånger har gjort nyttiga val får hellre stå vårt kast – leva och dö med de bieffekter detta ger.
För den som vill ändra livsstil är det inte fel att ta hjälp och stöd av andra. Tvärtom. I bland är det nödvändigt för att orka med att förändra en destruktiv livsstil.
Men när staten går in och gör det valet åt oss, utan att vi bett om det, blir det problematiskt.
Det står dig fritt att låta sidenbandet sitta kvar runt påskägget i eftermiddag – och ta en promenad i vårsolen i stället. Det är en valmöjlighet att sätta värde på.
Ät vad du vill – på eget ansvar
Påskägg är ibland inlindade i vackra sidenband. Det kan vara bra att ha de gånger ägget blir så fullt att locket inte riktigt sitter på plats.För den som från detta drar parallellen till det egna midjemåttet känns det inte lika läckert. Frågan är då om staten ska gå in och höja priset på godiset så att det blir dyrare att fylla ägget? Eller ska var och en ansvara för sin egen konsumtion av karameller?
Så jobbar vi med nyheter