Avknoppning ordet för dagen i Trosa

Maktskiftet har ökat entusiasmen för friskolornas roll i samhället på ett markant sätt. Skolverkets uppgifter visar på ett rekordstort antal ansökningar om att få starta fristående skolor i år. Den största ökningen gäller gymnasieskolan. En mycket intressant utveckling är att det ofta handlar om avknoppning, skolverksamheter där personalen själva i någon form vill ta över verksamheten från kommunen.
Lokalt styrda och drivna skolor får ofta korta beslutsvägar, ökade möjligheter att påverka vardagsförutsättningar och en närmare koppling mellan verksamhet, ekonomi och investeringar.
Plus att det därmed blir fler arbetsgivare i kommunen som konkurrerar om de bästa pedagogerna, det är bra för lärarlöner och arbetsförutsättningar. Detta kan mycket väl även vara bra för kvaliteten i utbildningarna.
I Södermanland är det totalt 19 friskolor som Skolverket ska fatta beslut om inför skolstarten höstterminen 2008.
Ett intressant lokalt exempel är utvecklingen i Trosa kommun. Där handlar det om avknoppning. De fyra allianspartierna har välkomnat en utveckling där rektorer och pedagoger ser över möjligheterna att själva ta över verksamheten på uppdrag av kommunen. Tre skolor har nappat på idén.
Rektorerna ser fram emot utmaningen att prova sina vingar genom att driva friskola. Men det finns ett politiskt motstånd mot utvecklingen. Socialdemokraterna tycker inte om att tre av grundskolor i kommunen ska styras av personalen och inte av kommunen.
I en interpellation till Helena Koch (m), ordförande i humanistiska nämnden, är s starkt negativt till att Kyrkskolan i Västerljung men även Skärlags- och Vitalisskolorna i Trosa ska drivas som friskolor. Vad är det för valfrihet om den enda skolan är friskola i samhället? frågar Ann-sofie Soleby-Eriksson (s) och anser att förändringen mer handlar om ideologi än om valfrihet.
Det är klart att det är en ideologisk fråga också. Men utan att inveckla sig i gränsdragningen mellan ideologisk valfrihet och icke-ideologisk, är naturligtvis det allra viktigaste för Västerljungsborna att det finns en skola i samhället.
Dessutom kan man fundera över varför socialdemokraterna tror att det blir sämre bara för att den nuvarande personalen får större ansvar.
Den som vill fortsätta att gå i just en skola i kommunal drift och styrning har möjlighet att välja en sådan i kommunen, även när de tre nämnda skolorna drivs av personalen.