Bäck kan bli tränarhöjdare för Nyköpings BIS friidrott
Janne Bäck tycks ha någon märklig förmåga att leva så nära friidrotten det är möjligt, men ändå ha en vital distans. Alla hopptalanger i Nyköping kan se fram emot att drillas av en högintressant ny tränare.
Jag var själv kastare. Det var egentligen en slump att jag mot slutet har varit specialiserad på hopp i allmänhet och i synnerhet höjdhopp. Mest beroende att det kom fram några jättetalanger samtidigt i Råby-Rekarne, där Marie Norrman kunde ha blivit hur bra som helst.
Janne har mycket klara visioner om hur man blir en bra höjdhoppare och vad som oftast går snett i unga år.
Ofta tränar man alldeles för ensidigt och hårt när man kommer till ett friidrottsgymnasium. Där försvinner många jättetalanger, genom att de helt enkelt går sönder. Kvalitet på träningen är så viktig även i unga år.
Som landslagsledare ser Bäck tränarens roll i två etapper.
Vid juniorsamlingarna är man nästan bara ren tränare; försöker titta på vad som kan rättas till i träning och teknik. När det kommer till senioreliten finns allt sånt redan. Då handlar det bara om att coacha, allt från det kring själva tävlingen till hur man klarar media.
Hm, ska man säga något enda negativt om det svenska friidrottsundret är det väl just att de flesta svarar likadant och ganska tråkigt?
Mm, det bottnar kanske lite i en medveten mediaträning. Vi vill att de aktiva ska känna sig trygga i situationen när det plötsligt väller in 100 journalister på en presskonferens inför deras första mästerskap. Media är en del av elitidrott.
Janne Bäck kommer än så länge att bo kvar i Eskilstuna och pendla till Nyköping en eller två dagar i veckan.
I framtiden vill vi väldigt gärna se Janne här mera. Och vi vill snabbt starta upp ett första stadium till det som senare kanske kan bli ett riksgymnasium för friidrott, säger Håkan Öberg, numera tränarkollega till Bäck både på landslags- och klubbnivå i Bissarna.
Och Janne Bäck gillar det han ser i Nyköping. Skarpt.
När det fanns tid över och Håkan hörde av sig var det inget svårt beslut. Med en sådan här hall, nya utomhusbanor och så många ungdomar varav några redan tillhör Sverige- eliten i sina klasser kan det nästan inte bli bättre förhållanden för en friidrottstränare.
När NBIS Friidrott hade 45 personer igång för två år sedan var det många positiva ord.
Nu har den siffran tiodubblats!
Bäck föredrar att inte ha någon enskild förebild när det gäller hur man ska hoppa höjdhopp.
Allt är så individuell; se bara på senaste svenska storhopparen Linus Thörnblad som attackerar ribban nästan rakt framifrån, ungefär härifrån, säger Janne Bäck och måttar entusiastiskt en tänkt ansats mot höjdhoppsribban i Rosvallahallen.
När det gäller en person som har betytt i stort sett allt för svenskt höjdhopp återkommer Bäck emellertid till en och samma person, Viljo Nousiainen.
Viljo hade också en sådan enorm generositet. Han tog alla andra tränare, oavsett nivå, som kom fram och frågade om saker på allvar. Det vet jag till exempel att Johnny Holm, som har lärt sig allt om höjdhopp på egen väg, uppskattade väldigt mycket.
Och hur det sedan gick för Johnnys adept, sonen Stefan, är numera stor svensk OS-historia. Janne Bäck och Johnny Holm är kollegor i landslagstränarstaben.
Ulf Karlsson införde att svenska storstjärnor ska bo tillsammans med övriga laget på mästerskap kan det vara en delförklaring till framgångsvågen?
Visst! Friidrottslandslaget har tittat mycket på lagsporter för att skapa vikänslan. Med supertalanger som Christian Olsson och Carloina Klüft sådana kommer fram ofta, den saken är klar skulle säkert många av segrarna ha tagits ändå. Men flera i skiktet precis under har lyft sig, plötsligt nosat på världseliten och tagit medaljer i stora mästerskap.
Bäck har följt dagens svenska stjärnor sedan junioråldern.
Jag har ingen direkt konkret del i någon av dem. Men är det en skön känsla att ha varit med och följt dem från nära håll, som hur Christian Olssons unika fokus på tävlingssituationen började växa fram redan vid junior-EM -99.
Gamla stolta friidrottsnationen Finland är däremot under isen varför är det så?
För långdistansarna försvårades mycket av alla trista dopningsskandaler, både inom löpning och skidor. Sponsorer försvann. Satsningen försvårades även för de rena idrottarna. Men Finland kommer tillbaka, kanske snabbare inom kast. Ett problem är att A-talanger i Finland väljer ishockey.
Så jobbar vi med nyheter