Bättre råd att studera

I bakgrunden finns en utredning från Studiesociala kommittén, där samtliga riksdagspartier har ingått. Den hade föreslagit en höjning av studiemedlen på 400 kronor plus att det så kallade inkomsttaket skulle höjas. Detta tak är gränsen för vad en student får ha i arbetsinkomst under året när man samtidigt får studiemedel.
Regeringen går studenter och kommitté till mötes och höjer studiemedlen vid årsskiftet med 350 kronor. Det skiljer alltså en 50-lapp jämfört med vad Leijonborg tvekade inför. 2011 höjs dessutom inkomsttaket med cirka 30 000 kronor. En student kan då jobba extra och feriearbeta för totalt 136 400 kronor per år jämfört med dagens 107 000 kronor.
Det är ett problem att regelverket försvårar för studenter som vill behålla kontakten med arbetsmarknaden och förstärka hushållskassan under studietiden. Idealet vore att slopa taket helt. Problemet är att det ökar riskerna för att möjligheterna till studiemedel missbrukas.
För att verkligen visa allvar med arbetslinjen borde regeringen ha höjt taket ytterligare, förslagsvis till 200 000 kronor/år, allt för att minimera antalet onödiga krockar mellan ambitiösa, arbetsvilliga studenter och låneregler.
Att höja studiemedlen 2010 är politiskt smart. Visst är det valfläsk, men helheten är viktigare än så. Fler kommer att studera som en följd av lågkonjunkturen – och även om ingen blir fet på studiemedel, så kommer höjningen att göra studievardagen lite lättare; inte minst eftersom inflationen är låg.
Det går som student alltid att önska mer. Centerpartiet hade i förhandlingarna krävt en förstärkning av studiemedlen med 600 kronor. Man fick nöja sig med lite mer än hälften. Det var tre av fyra Allianspartier som inför valet 2006 lovade att höja studiemedlen – nu infriar de sitt löfte.

Det viktiga är att också inse under vilka förutsättningar som löftet blir verklighet. Det är ett styrkebesked att kunna höja studiemedlen i dessa tider. Ökningen med 350 kronor kommer i en tid då samhället pressas av den svåraste globala krisen på 80 år, utan att regeringen förlorar greppet om statsfinanserna. Regeringen Perssons sista år vid makten höjdes studiemedlen med 300 kronor. Då var det bullrande högkonjunktur.