Bidragsbudget som inte ger några hållbara jobb

Betyget för budgeten blir underkänt. Något annat kan inte bli aktuellt när tonvikten har lagts på kostsamma åtgärdssatsningar med tveksamma långsiktiga effekter. Med socialdemokraternas tillfälliga satsningar och åtgärder är risken att många av de omkring 1,5 miljoner människor som står utanför arbetsmarknaden även fortsättningsvis glöms bort.
I lovsången om den egna budgeten talar Michael Hagberg (s) m fl om ett slagkraftigt sysselsättningspaket. Om detta finns det delade meningar. Vissa bedömare menar att budgeten varken är kraftfull eller att den långsiktigt påverkar sysselsättningen.
Det statliga Konjunkturinstitutets arbetsmarknadsexpert Göran Zettergren menar till exempel tvärtom att budgeten inte är något sysselsättningspaket, utan en ganska kraftig uppblåsning av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Risken är att s-regeringens så kallade plusjobb i själva verket kan bli minusjobb genom att två plusjobb leder till att ett ordinarie jobb försvinner.
På kort sikt kan den öppna arbetslösheten minska med ungefär en halv procent, enligt Konjunkturinstitutet, och sysselsättningen öka med 0,2 procentenheter. Det är just en sådan politik som gör att regeringen missar sitt eget sysselsättningsmål.

I Södermanland saknar över 12 000 människor ett jobb att gå till. Bland ungdomar är den totala arbetslösheten närmare 12 procent. Alla dessa människor har begränsad hjälp av åtgärder som försvinner efter valåret nästa år.
Moderaterna kommer därför den 5 oktober att presentera en budget för fler i arbete. Att lägga grunden för fler jobb i fler och växande företag i såväl Nyköping, Eskilstuna som Gnesta och i övriga Sverige ser moderaterna som huvuduppgiften inför valet 2006. Om det blir lönsamt att arbeta och fler vågar anställa kan vi också stärka viktiga verksamheter som skola, sjukvård och rättsväsende.
Per Westerberg (m)
riksdagsledamot och
förste vice talman