Bland divor och mästare
Samma team är på gång, Eva Clementi och Eva Lindström. I den förra boken skildrade de tio berömda kompositörer från olika epoker, från Roman, Vivaldi, Haydn och Mozart till modernisten John Cage.
Upplägget denna gång är likartat med ett fyrtiotal sidor och tio kapitel, fantasifulla texter och humoristiska illustrationer (men aningen bleklagda). Plus en medföljande CD med musik till varje avsnittt.
Nu har de valt att ta fram de som spelar och sjunger musiken. Och inte vilka solister som helst utan de riktigt stora, de som gör underverk och får tiden att stå stilla.
Bredden och det mångkulturella har de betonat i sitt urval. Alltså både sitarspelaren Ravi Shankar och gitarristen Andrés Segovia, både pianots nervige mästare Vladimir Horowitz och cembalons återupptäckare Wanda Landowska.
Jazzens rötter i fattigdomens och rasåtskillnadens Amerika möter vi hos trumpetaren Louis Armstrong och sångerskan Billie Holiday, begränsade till deras barn- och ungdomsår, förstås.
Musiken som geniets lek med toner ser vi hos Paganini, vars fiol får hovdamerna att svimma som klippdockor.
Livets mörka sidor får också vara med i porträttet av den spanske cellisten Pablo Casals, som vägrade spelade för de tyska nazisterna under kriget.
Maria Callas har lite orättvist fokuserats på operadivans kläder och temperament, men roligt är det. Och pojkarna Björling går på rad i New York efter sin pappa, en påminnelse av underbarnsexploateringen från Leopold Mozart till dagens tennislöften.
Skön är fantasins flykt i texten. Cembalon berättar själv om sitt livsöde, och publiken lyfts upp i himlen när Horowitz spelar. Ibland blir man därav lite osäker på vad som är fakta och fantasi, och kunde önskat dubbelt så långa faktatexter.
Skönt är även att texten ofta möter barnen i presens men utan överdrivna förenklingar av orden. Just detaljerna i språket och bilderna ger mycket för barn och vuxna att fundera över tillsammans. Och så finns välvalda musikexempel med på skivan.
Så jobbar vi med nyheter