Bland ljus och skuggor

Måleri av Emma Gillmor
Galleri Fokus, Oxelösund
(till 23 februari)

Måleri av Wille Peterson-Berger och stengods av Björn Nyberg
Galleri Sjöhästen, Nyköping
(till 16 februari)
När Oxelösund fyllde 50 härom året fick kommunen en mycket fantasifull födelsedagspresent av Rotary: Ett konstnärsstipendium, som kan sökas av elever vid Konstakademin.
I stipendiet ingår sex veckors vistelse i ett av de gamla husen i Gamla Oxelösund och erbjudande om att ställa ut på Galleri Fokus. Förra sommarens stipendiat, den andra i ordningen, heter Emma Gillmor, kommer ursprungligen från Göteborg och går nu femte och sista året på Akademin.
De så kallade fönstermålningar som hon nu visar på Galleri Fokus föddes under Oxelösundsvistelsen. Mot ett centralt placerat fönster i ett mörkt rum strömmar yttervärldens ljus, inte sällan natthimlar med månsken och drivande skyar.
Det är stämningar, känslor och intuition som gäller i hennes målningar. Motiven är stillsamt vardagliga: krukväxter på fönsterbrädan, augustibadaren, telefonstolpen som speglar sig i vattnet. I kombination med en dov, dämpad färgskala uppstår melankoli.
Allra mest intresserar sig Emma Gillmor för bilden i bilden. Av skuggorna som pinnstolens spjälor kastar över sitsen. Av spegelns reflexioner. I fönstermålningarna blir bågen avgränsning och ram.
Även Wille Peterson-Berger arbetar med flera bilder i en. Han är aktuell på Galleri Sjöhästen i Nyköping där han ställer ut tillsammans med keramikern Björn Nyberg.
Wille Peterson-Berger ställer dock betydligt högre krav på betraktaren än Emma Gillmor. I den mest raffinerade temperamålningen av en till synes banal fåtölj flankerad av två golvlampor frigör sig plötsligt tre människofigurer ur dunklet och när de hotfulla skuggorna av en helikopter och ett flygplan avtecknar sig mot skyn är idyllen definitivt krossad.
Merparten av hans alster utgörs annars av mycket genomarbetade fruktstilleben med skuggor och dagrar i form av minimala prickar eller fläckar. Effekten blir drömlik.
Därifrån är steget inte långt till ren surrealism med svävande bordsskivor och hoppande äpplen och rumlande buteljer. I allra högsta grad medvetet men något störande är det inställsamma färgvalet.
Kontrasten kunde inte vara större till Björn Nybergs svarta stengodsfigurer: klassiskt stilrena hästar, krigiska mumintroll med fjädrar och mohikanfrisyrer samt manshuvuden i svarta huvor.
Icke förty, och trots att dessa två stockholmskonstnärer brukar ställa ut tillsammans, blir helhetsintrycket betydligt mer slätstruket än vad vi är vana att se på Galleri Sjöhästen.
Eva Josephson