Bo var först med biltelefon
Bo Jender köpte sin första mobiltelefon 1981. I Nyköping var han länge ganska ensam om att kunna ringa och ta emot samtal i bilen.
Visst väckte det viss uppmärksamhet då i början på åttiotalet när folk såg att jag satt och pratade i telefon i bilen, berättar han. Jag hade chaufför då och passade på att ta kontakt med kunder och personal på resorna genom Sverige.
Biltelefonen, som kostade drygt 20 000 kronor, vägde mer än en medelstor tv-apparat. Den var fastmonterad i bilens bagageutrymme. Vid passagerarsätet fanns luren och en ordentlig sladd.
Själva luren vägde väl säkert ett par kilo, det var ingen direkt smidig sak, minns Bo. Men det var det värt för jag ville alltid vara tillgänglig på jobbet.
Att inte kunna nås på arbetstid upplevde Bo som stressande. Mobiltelefonen blev en hjälp att hålla kontakten med personal, kunder och kollegor. Men han har alltid varit noga med att skilja på privat- och yrkesliv.
Mobilen som jag använde i jobbet slog jag av när jag var hemma, man måste veta när det är dags att koppla av.
Bo håller sig fortfarande tillgänglig. Uppdrag i fem bolagsstyrelser, flera föreningar och lokalpolitiken i Oxelösund förpliktigar. Det är viktigt att kommunikationsvägarna hålls öppna och snabba, alltid med hjälp av den senaste tekniken.
Jag vill alltid ha det allra senaste. Sen jag köpte min första mobiltelefon har jag bytt hyfsat ofta. Det är kul med teknikprylar fast man undrar ju var det skall sluta, säger han fundersamt.
Bo tycker att dagens mobilanvändare ofta beter sig ganska oförskämt. Folk som pratar om sitt privatliv i mobilen, högt på offentliga platser tycker han inte om.
Om jag får ett telefonsamtal som jag måste svara på så ser jag ju till att gå undan, gå ut om jag kan.
Under möten och måltider är Bos telefon avstängd, det hör till allmän hyfs att veta när det är dags att stänga av tycker han.
Telefonsvararen är nog faktiskt världens bästa uppfinning, säger Nyköpings egen mobilpionjär glatt innan han slår på mobilen.
Så jobbar vi med nyheter