Precis som i helvetet utlovades eld i massor och säkerhetsreglerna inför öppningsnumret var därför rigorösa – men kanske ändå mer ett spel för gallerierna.
Men visst kändes det för en stund som om helvetets portar öppnade sig när de sex eldkonstnärerna i punkcirkusgruppen "Burnt out Punk" kickade igång den två timmar långa föreställningen med en orgie eld, jonglering och svinhög musik.
Medlemmarna i "Burnt out Punk" kan beskrivas som en mix mellan rollfigurerna i den gamla 70-talsklassikern "Mad max", tysk industri à la Kraftwerk, Rammstein och Cirkus Cirkör. Den här tunga industriella känslan präglade även hela showen.
Joe Labero har sagt att Inferno är hans mest komplicerade show någonsin och det kan säkert ligga något i det. Men för alla som sett Laberos shower förut är hans trolleritrick och fingerfärdighet inget nytt.
Redan från start etablerar han snabbt en fin kontakt med publiken, trollar bort folks pengar, mobiltelefoner samtidigt som han småskämtar med oss. Klurigt är det även när han eldar upp delar av ett kortlekskort, för att i nästa stund trolla fram det ur ett isblock. Och jodå. Kontrollbiten som en tjej i publiken håller i passar naturligtvis till det infrusna kortet.
Men bäst är han i de maffiga stornumren tillsammans med eldartisterna i "Burnt out Punk" som när han exempelvis vandrar rakt genom den kvinnliga medlemmen Elin König Andersson. Eller när han ber publiken kolla in i en spegel samtidigt som han trollar en näsduk genom den för att i nästa stund gå rakt igenom en manshög kopia av den lilla spegeln, eller när han sågar en man i två delar med hjälp av en motorsåg. Och fast man förstår att det inte är på riktigt, ställer man sig hela tiden frågan: Hur gjorde dom det där?
Bland nyheterna finns också ett gäng humoristiska trick med modernare företeelser som när Labero trollar fram en tidning ur en Ipad mini eller visar ett klipp från en galleria i Stockholm där han lurar förbipasserande att det kommer pengar ur mobilen – vilket det faktiskt ser ut som att det gör.
Bästa numret då?
Personligen gillar jag prägeln av punkcirkus som ger en snygg inramning till Laberos trolleritrick. Snyggt är även "Burnt out Punks" nummer där de jonglerar med eld till "Massive attacks" låt Angel.
Sämst är stolarna. De enkla plaststolarna i Multihallen ger träsmak redan efter några minuter. Den höga volymen är också lite störande och efter föreställningen är jag halvt döv. Men det kanske måste ta när man varit med om ett Inferno.