ERegeringen och finansminister Anders Borg har identifierat tre uppenbara risker för den svenska ekonomin. Den första riskfaktorn är uppenbar. Sverige är ett exportberoende land och den inhemska utvecklingen är mycket känslig för den globala konjunkturen. Gårdagens räntesänkning illustrerar faktum.
Den andra riskfaktorn är de inhemska bankernas storlek i förhållande till svensk BNP. Bankerna är beroende av utländskt kapital för sin finansiering och den ordningen är sårbar om internationella investerare av någon anledning skulle tappa förtroendet för Sverige eller de svenska bankerna.
Den tredje är hushållens skuldsättning. Detta varnade också förre statsministern Göran Persson (S) för nyligen (SvD 16/12). Den svenska statsskulden har stadigt minskat i förhållande till BNP, samtidigt har hushållens upplåning växt. Där det tidigare var staten som var känslig för sjunkande skatteintäkter eller snabbt stigande kostnader, räntor exempelvis, är det nu hushållen som riskerar att fara illa vid minskade inkomster eller höjda räntor.
Bankerna är nära kopplade till hushållen. Börjar hushållen få svårt att betala, sitter bankerna i en rävsax med stigande kreditförluster och problem med sin finansiering. Så var det med Swedbank 2008 när oron i Baltikum slog till – och då har Swedbank ändå en stor inlåningsbas i Sverige.
Om vi skulle få en bostadskrasch i Sverige så skulle det slå mycket hårt mot bankerna. Det är därför som Anders Borg ställer krav på att bankerna ska öka det egna kapitalet och vara restriktiva med utdelningar. Det är också därför som både bolånetak och amorteringskrav får fäste på bolånemarknaden.
Ett riskabelt läge vore om bostadsmarknaden plötsligt faller, vilket leder till förluster för bankerna och i sin tur ger finansieringsproblem. I förlängningen följer ökad arbetslöshet och försämrade statsfinanser. Ett annat scenario vore om den globala konjunkturen packar ihop. Det skapar växande arbetslöshet, som leder till att konsumtionskrediter blir till förluster och sedan fallande bostadspriser. Och så vidare.
Går det snett kan det som synes bli en elak råttfälla att försöka ta sig ur. Kriserna i USA, Storbritannien, Irland och Spanien är i högsta grad funktioner av att bostadsbubblor har spruckit. Sverige har länge varit beroende av den globala konjunkturen, men det är helt klart att växande hushållsskulder har lagt till en riskfaktor för ansvarskännande svenska politiker att ta hänsyn till.