Ett ordval betyder så mycket. Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) har fått kritik för att han i en TT-intervju beskrev den grupp som har minst problem med arbetslöshet som ”etniska svenskar mitt i livet”. Det gjorde många upprörda och S-ledaren tyckte formuleringen var ovärdig en statsminister. Ja, det var slarvigt och fel. Det finns ingen statistik som delar in arbetslösheten efter etnicitet.
Ordvalet skapade, enligt medierapporteringen, en Twitterstorm. Det låter allvarligt, men är inte så sensationellt. Bloggbävningen blev ett begrepp i samband med FRA-debatten, men där bloggar kan vara utförliga och resonerande är Twittermeddelanden i stället korta och förhoppningsvis koncisa.
I svensk tappning har det sociala mediet Twitter blivit en blandning av ståplatsläktare, länk- och tipslista, diverse vardagsmeddelanden samt minimalistiskt debattforum. Ofta är det intressant, men när stormen bryter ut regerar tyvärr ståplatsläktaren. Många blir lika onyanserade som trogna fotbollsfans under match. Den egna ledaren är bäst i världen och huvudmotståndaren sämst av alla – varje gång.
Vi kan ha en lång debatt om vad som definierar en etnisk svensk, men inom arbetslöshetsstatistiken gäller kategorin människor födda i Sverige. Det kan du vara utan att på något sätt betrakta dig som etniskt svensk. Statsministern halkade in i en begreppssfär som han säkerligen inte sökte. Det kunde vara början till en kletig sörja, om inte Fredrik Reinfeldt hade ändrat ordval till sådant som han har stöd för i statistiken.
Problemen som han lyfte fram förtjänar att belysas extra. Den relativt höga arbetslösheten för unga under 25 och svenskar födda i utlandet beror på mer än bara konjunktur. Det krävs särskilda insatser för dessa grupper om fler ska komma i arbete och färre försörjas via offentliga transfereringar.
Regeringen behöver söka brett, bortom traditionella arbetsmarknadsåtgärder, för att vässa arbetslinjen. På flera håll har arbetsmarknadens parter redan kommit överens om särskilda löner för nyanställda som lär på jobbet.
Strukturer som försenar eller riskerar att försena utlandsfödda svenskars inträde på arbetsmarknaden behöver förändras, föräldraförsäkringen till exempel. Hur mycket påverkar arbetsmarknadslagar som turordningsregler? Alla hinder bör synas.
Ett dåligt ordval får inte skymma att det finns arbete att göra för att ännu fler ska få jobb i stället för åtgärder.