– Det finns en massa positiva saker i Brandkärr men uppdraget från kommunledningen var att ta fram en rapport över problembilden, säger Björn Littmarck, integrationsstrateg på Nyköpings kommun som tillsammans med Anna Hesselgren, funktionschef på räddning och säkerhet, sammanställt rapporten Lägesbeskrivning Brandkärr som P4 Sörmland rapporterade om i radion under tisdagen, och som därför blev föremål för hetsiga känslor under onsdagens medborgardialog i Brandkärr.
Rapporten bygger på 15 djupintervjuer med 26 personer inom olika befattningar som arbetar i Brandkärr, samt bostadsbolag och polis. Bilden som presenteras är dyster. Enligt rapporten har området radikaliserats. Det yttrar sig bland annat genom att så kallade moralpoliser håller koll i skolan och området och att somaliska regler gäller. Barn från två år bär hijab (huvudduk) och det förekommer också månggifte. Kvinnor och barn är särskilt utsatta och ett eget samhälle i samhället håller på att utvecklas. Vidare har hantering och försäljning av narkotika eskalerat och säljs öppet och det finns kriminalitet som är kopplad till gängbildning.
[fakta nr="1"]
Helena Carlsson, chef på medborgarkontoret i Brandkärr fanns på plats under onsdagen. Hon har i flera år efterlyst en kommunal fritidsgård med utbildad personal, i stället för de föreningsdrivna fritidsverksamheter som i dag finns i Brandkärr.
– Jag är besviken på oss som samhälle. Med utbildad personal kan man lättare upptäcka problemen. Vem ser tapetblommorna och de utsatta tjejerna. Samtidigt är den stora grejen att många är sysslolösa. Det finns en stolthet i att kunna jobba, säger hon.
Helena Carlsson tycker också att man kan vända på problematiken. Att segregering inte bara handlar om Brandkärr, utan att hela Nyköping är segregerat.
– Men det jag tycker är mest förjävligt är att vi har en öppen drogförsäljning.
På plats fanns även Mahad Shek från Somaliska föreningen. Han kritiserade rapporten och ifrågasatte Björn Littmarcks uppdrag.
– Ingen i rapporten bor i Brandkärr. Det stora problemet här är arbetslösheten och bostadspolitiken.
Han vände sig även mot att flickor som bär hijab ses som ett tecken på radikalisering och förnekar att det finns moralpoliser i Brandkärr.
– Hur vet ni att barnen inte bara vill likna sina mammor och storasystrar, undrar han.
Abbe Farah blandade sig också i samtalet med Björn Littmarck och undrade varför ingen tagit tag i det, om någon sett några som är radikaliserade.
– Precis, vi behöver inte hjälp, vi behöver möjligheter, fortsatte Mahad Shek.
Björn Littmarck försvarade rapporten med att förändringarna skett över tid och att det inte ser ut såhär i hela Sverige.
– Det finns massor av muslimska barn i skolor runt om i Sverige och alla har inte hijab, svarade han.
Samtidigt passade han på att lyfta alla positiva saker som hela tiden sker i Brandkärr, allt från föreläsningar till riktade aktiviteter för unga.
– Jag vill verkligen inte dramatisera det här. Men med rapportens som underlag kan vi konstatera att det finns problem och de måste vi diskutera och lösa tillsammans.
Lotta Thyni, områdeschef på polisen, bekräftar det förekommer öppen drogförsäljning i Brandkärr. Enligt henne rör det sig om en handfull individer som säljer narkotika öppet.
– Vi har en bra lägesbild men vi önskar att vi vore fler poliser som kunde jobba mot droger.
Det finns i dag 180 utanförskapsområden i Sverige varav 24 räknas som särskilt utsatta. Brandkärr ingår inte i dessa och det finns fortfarande goda möjligheter att bromsa den negativa utvecklingen. Men börjar det som händer i förorter som exempelvis Tensta och Rosengård att hända i Brandkärr går utvecklingen inte att stoppa.
– Det pågår massor av projekt och jag vill verkligen understryka att vi inte på långa vägar har så stora problem i Brandkärr som i andra utsatta områden. Vi vill skapa långsiktiga strategier för ett tryggt Brandkärr tillsammans med medborgarna i Brandkärr.