Sverige är ett av världens mest avancerade it-länder. Men det är inte så avancerat på alla orter. Utbyggnaden av bredbandsnätet är en central pusselbit för att allt fler områden ska få en positiv utveckling. I huvudsak ska detta skötas av kommersiella krafter, men regeringen har förklarat att en utbyggnad är av nationellt intresse. Lokala initiativ ska då inte tvingas vänta på bättre it-kommunikationer på grund av byråkratiska snårigheter.
Goda möjligheter till datakommunikation krävs för att kunna utveckla nytt och stärka befintligt företagande. Som medborgare i kontakten med myndigheter eller för den som studerar blir behovet av en snabb uppkoppling allt större. Vårt beroende av digitala tjänster ökar. It-kommunikation går från bekvämlighet till nödvändighet. Det är rimligt att då bistå med infrastrukturstöd i form av skattemedel.
Sverige ska bli bäst i världen på att använda sig av digitaliseringens fördelar. Enligt regeringens bredbandsstrategi är målet att 90 procent av alla hushåll och företag i Sverige år 2020 ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Bredband i en större tätort är sällan en bristvara. För den som bor på landsbygden eller på en mindre ort kan det vara mer bekymmersamt. Där får enskilda hushåll bära ett tyngre ekonomiskt ansvar.
För att snabba på utbyggnaden kan lokala intressenter samlas i samordnande byalag. Ofta får varje anslutet hushåll en nota på upp till 20 000 kronor för att detta ska bli verklighet, trots statsbidrag och kommunala stöd.
Redan i februari var utbyggnadspengarna för 2012 slut hos Post- och telestyrelsen. Det gör det genast svårare att nå de mål som regeringen har satt upp. It- och energiminister Anna-Karin Hatt (C) har goda skäl att fördjupa sig i problematiken.
I Nyköpings kommun har redan byalagen för Ålberga samhälle, Ålberga-Hässelby och Stavsjö lämnat in sina bredbandsansökningar.
Fler orter, bland andra Tystberga, är på god väg. Här finns ett lokalt engagemang och en vilja att satsa egna pengar på utbyggnaden. Kommunbygderådet har skrivit till it-ministern och uppmanat regeringen att förstärka resurserna till it-infrastrukturen. Rådet har också bett kommunen att förskottera pengar för att inte förlänga väntetiderna för angelägna projekt.
Ju snabbare de här processerna går, desto större blir möjligheterna för östra Sörmland att utvecklas mot fler jobb, bättre boende och större framtidstro.