Finansminister Anders Borg varnar i alla fall för att Sverige riskerar att stå inför en bostadsbubbla. Anledningen är att de svenska bostadspriserna har fortsatt uppåt, när konjunkturen pekat nedåt. Även om konjunkturen nu är på väg att vända, finns alltså viss anledning till oro.
Klart är att fler och fler hushåll har svårt för att finansiera sitt bostadsköp. Inte minst i storstadsregionerna behöver många spekulanter låna upp till skorstenen. Allra värst är situationen i Stockholm. I flera kommuner kan kommunens egna anställda inte längre köpa genomsnittsvillan.
Regionförstoring i all ära. Ännu finns inga tecken på att marknaden håller på att avmättas. Finansinspektionens hårdare krav på 15 procents kapitalinsats har inte dämpat prisutvecklingen. Därutöver finns ett politiskt intresse, som till varje pris vill undvika att riskera bostadsägarnas privata insatser. Politiken har i princip gått ut på att gynna ägande.
Svenskarna är på väg att skaffa sig en alltför tung skuldbörda. Därför höjer delar av den så utskällda finansiella expertisen sina röster för ökade amorteringskrav. Häromveckan varnade Riksbankens chef Stefan Ingves för utvecklingen. Och ledande bankchefer menar att Finansinspektionen borde ha infört amorteringskrav, som komplement till bolånetaket.
Den politiska baksidan av myntet är att tuffare regler, innebär ännu högre trösklar in på bostadsmarknaden, för dem som i dag står utanför. Det finns även en inbyggd psykologisk effekt, som handlar om att påpeka riskerna, utan att skrämma bort spekulanterna.
Situationen på bostadsmarknaden kräver en politisk och ekonomisk balansakt.
Anders Borg gör dock rätt som väljer att lyssna på expertisens varningsklockor. De svenska hushållens lånestock har sedan hösten 2008 ökat med 17 procent: siffror som de uppskruvade tillväxttalen inte är i närheten av.
I kombination med svenskens låga privatsparande skulle en bostadsbubbla få ödesdigra konsekvenser vid många köksbord. Det är långt mycket bättre att stegvis höja lånekraven.