I valstatistiken från EU-valet framstår Miljöpartiet som den självklara vinnaren. MP är inte bara större än Socialdemokraterna i Stockholm. MP har även lyckats med att locka till sig exakt den väljargrupp alla partistrateger vill ha: de unga och de välutbildade. Väljare som röstar i hög utsträckning och gör så i val efter val efter val.
Den enas bröd, den andras. MP:s framgång i EU-valet bör, som Eva Andersson (C) var inne på i gårdagens SN, oroa Centerpartiet. Medan gröna partier går framåt i hela Europa, går Centern åt fel håll.
I kampen om de gröna väljarna fick C häften av MP:s väljarstöd. Det är ett resultat som måste svida för Lena Ek och Maud Olofsson.
Centerpartiet gör inget katastrofval. Men EU-valet är Olofssons första riktiga motgång som partiledare. Centern har inte lyckats vinna nya väljare i samma takt som partiet förlorat gamla. Därmed sprack kalkylen från energiuppgörelsen – som ihop med sveket i FRA-frågan inte blev något framgångsrecept.
Mest oroväckande för Centern är att man fortfarande inte på allvar har lyckats bryta sig in i storstäderna. Det har skett en ökning. Men ökningen är inte tillräckligt hög och beror till stor del på borgerlig kannibalism. Medan producenterna av ekologisk mjölk i hög grad röstar C, väljer konsumenterna i stället MP.
Jämförelsen mellan de gröna partiernas resultat på landsbygd och i tätort är riktigt intressant. MP:s framgång i stor- och studentstäderna visar att det finns enorm potential för ett grönt, liberalt parti. Konsumenter som är beredda att betala några kronor extra för att dricka ekologisk mjölk har i hög grad borgerliga värderingar.
Däremot röstar hon eller han inte med plånboken, utan efter självbilden. Centerpartiet kan alltså inte framställa sig som ett parti för småfolket. Det är att nedvärdera sig själv och sina potentiella väljare. Tillväxtfrågor och underifrånperspektiv i all ära. Tron på individen, och individens förmåga att skapa sig en bättre tillvaro, är utan tvivel en politik för 2000-talet.
Men för att förnyas ytterligare måste Centern sluta tveka och bli trendkänsligare. Det är först när livsstilsliberalerna ser C som ett grönare alternativ än MP som vägen till den unga, välutbildade väljargruppen ligger öppen.
C tappar färg i kamp om de gröna väljarna
Dagen efter är tid för reflektion och eftertanke. Nu ska partierna analysera vem som röstar på vad och varför. När valdagens anonyma procentenheter benas ut på detaljnivå blir väljarflödet tydligt. Det är då som det går att se om partiernas, och deras potentiella väljares, självbilder liknar varandras. Stad för stad, område för område.
Så jobbar vi med nyheter