Jobbskatteavdragen har tjänat Sverige väl, men kan inte vara huvudnumret för nästa mandatperiod. Centern väljer i stället att driva på för sänkta kostnader för att anställa och reformer som leder till fler jobb inom små företag. Partiledaren Annie Lööf och chefsekonomin Martin Ådahl presenterade nya jobbprogrammet i onsdags med titeln jobbskaparlinjen.
Ännu en av dessa linjer? Jodå. Politiken som ger den som jobbar mer i plånboken är det inget fel på, men den överbryggar inte alla hinder för en bättre fungerande arbetsmarknad. Det finns andra åtgärder som också skulle göra stor nytta för samhällets utveckling. I Centerpaketet ingår allt från reformerad arbetsförmedling till en mer gynnsam beskattning av aktiva och ansvarstagande företagsägare.
Ådahls inträde i partiledningen har gjort stor nytta. Centerpartiet nyanserar sin kritik mot lagen om anställningsskydd, vilket är klokt. I stället för ”skrota Las” är det numera förslag för att modernisera arbetsrätten och göra den mer rättvis som gäller. Partiet vill skriva om lagen så att den som är yngst inte automatiskt ska få ta stryk först när företag behöver göra stora förändringar. Unga har ett svagt fotfäste på arbetsmarknaden och kan ganska lätt skolas om – därför har varken fack eller arbetsgivare tagit någon större strid för dem. Men sist in, först ut är ingen naturlag och inte särskilt rättvist. Ett stelbent regelverk är en faktor bakom Sveriges relativt sett höga arbetslöshet bland unga.
Sänkta skatter på jobb och företagande ska ersättas av skatter på utsläpp och annan miljöskadlig verksamhet, exempelvis en kemikalieskatt. Allt handlar inte om att minska skattetrycket. Det gäller att noga välja de skatter som behövs på andra områden. När det handlar om att minska gifterna i vardagen är skattevapnet ett utmärkt verktyg.
En viktig markering i det nya gröna jobbprogrammet är målet att uppmuntra ett mer personligt aktivt ägande – i stället för att underlätta för mer ansiktslösa, storskaliga och institutionella ägare. Vi ser en trend där avstånden till huvudägaren ofta växer i koncerner, huvudkontoren hamnar allt längre bort och de avgörande besluten likaså. Det är orimligt att det institutionella ägande ska gynnas på bekostnad av det personliga. Därför anser Centern att beskattningen av fåmansbolag behöver bli mer gynnsam för företagarna. Möjligheterna för anställda att investera i så kallade personaloptioner ska öka. Fler vågar då ta risk – och fler kan skörda frukterna av ett framgångsrikt arbete.
Lööf och Ådahl väljer väg på ett tydligt sätt. Små och medelstora företag, med aktiva ägare som gärna arbetar i verksamheten, ska gynnas och lyftas fram. Hellre en skattebonus till en ägare av kött och blod, med närvaro och personligt engagemang än ett regelverk som hellre omfamnar allehanda jättefonder, ofta med andra mål än långsiktigt ägande, förädlande av verksamhet och lokalt engagemang.