Maria Tarkpea och hennes man har varit bosatta i Nyköping sedan i början av 70-talet. Hemma i villan har de förvaltat en del av det arv som möbelarkitekten och konstnären Erik Chambert lämnade efter sig vid sin död 1988 och som nu är utlånade till den omfattande utställningen på Norrköpings konstmuseum.
Erik Chambert föddes i Norrköping 1902 och var yngst av 13 syskon. Han började tidigt arbeta i familjeföretaget AB Chamberts Möbelfabrik som grundades 1883. Redan som 20-åring avlade han ett gesällprov i form av ett elegant skrivbord i björk och masurbjörk som tog honom vidare till studier på Konstfack i Stockholm där han utbildade sig till möbelarkitekt. Eftersom han redan hade gesällbrev som möbelsnickare kunde han hoppa över de första två åren av utbildningen och redan som 23-åring vara färdigutbildad möbelarkitekt.
Maria Tarkpea menar att utställningen i Norrköping till viss del ger en rättvis bild av faderns livsverk men att hans konstnärskap kanske var större än vad man kan förstå.
– Hans livsverk är enormt omfattande och alla saker går ihop med varandra. Om man inte är invigd i hans konstnärskap är det svårt att förstå och förklara hur han tänkte. Men jag upplever honom som mer som en konstnär än som möbelformgivare, han såg helheten, säger Maria.
Hon beskriver Erik Chambert som en ganska frånvarande och tystlåten fadersgestalt, förutom när det handlade om konst, då han gärna diskuterade livligt och öppet, särskilt med hustrun som var konsthistoriker. I utställningsbroschyren har Maria Tarkpea beskrivit pappans konstnärskap ur ett personligt perspektiv och återkommande är pappans känslighet som konstnär.
– Kanske var pappa så hemlighetsfull, eftersom att han tyckte att konsten skulle vara fri, säger hon och tillägger att hans livsverk är så omfattande att det skulle gå att doktorera på.
Stadsmuseets Bonnie Festin och Konstmuseets Helena Scragg är Norrköpingsutställningens två kommissarier. I en förhandsintervju på kultursidan.nu framhåller de att det är ett gigantiskt material som de satt tänderna i.
Avstampet görs i Norrköping där Erik Chambert var verksam med sin familj, men beskriver även alla de världsutställningar som Erik Chambert deltog i under 30-talet med sina möbler, allt från en djärv fåtölj från världsutställningen i New York 1939 till ett jalusiskåp från Berlin och en sekretär i vattrad masurbjörk från Bryssel, finns för beskådan på utställningen.
– Pappas möbler var ljusa, lätta och väldigt moderna. Han låg i bräschen på alla världsutställningar han deltog i, samtidigt var han ingen entreprenör på det viset. Han jobbade på ett helt annat sätt än exempelvis Carl Malmsten som bara skapade unika möbler. Eftersom att han hade en familj att försörja arbetade han hårt i firman. Konsten blev därför en fristad som han drog sig tillbaka i hemma.