â Sörmland har en stor utmaning att fĂ„ ner sjuktalen, konstaterar Ann-Marie Begler, och pekar pĂ„ StrĂ€ngnĂ€s och Katrineholm som sticker ut som kommunerna med högst andel sjukskrivna.
Gnesta och VingÄker har dÀremot lyckats bryta en uppÄtgÄende kurva. Men exakt vad som pÄverkar, det ÄterstÄr Ànnu att analyseras, sÀger hon.
â Det viktigaste Ă€r att förebygga, att upptĂ€cka medarbetare som riskerar sjukskrivning. Det handlar om anpassning, omplacering och omstĂ€llning. Om högsta chefen sĂ€ger att det hĂ€r Ă€r viktigt sĂ„ följs det.
Att alla följer samma riktlinjer Ă€r grundlĂ€ggande, sĂ€ger Ann-Marie Begler. Men skillnaderna i hur olika lĂ€kare sjukskriver Ă€r stor. I Ăstergötland, dĂ€r sjuktalen Ă€r lĂ€gst, Ă€r en utbildning i försĂ€kringsmedicin obligatorisk för alla lĂ€kare.
â Upp till 30 procent av sjukskrivningarna har inom vissa enheter kunnat undvikas bara genom att lĂ€karen kontaktar arbetsgivaren för att se vad som kan Ă„tgĂ€rdas pĂ„ arbetsplatsen, sĂ€ger Lars-Ă ke Brattlund, avdelningschef inom sjukförsĂ€kringen.
Ann-Marie Begler menar att vissa lÀkare sjukskriver för lÀttvindigt och att fler lÀkare mÄste bli medvetna om att det Àr ett försÀkringsÀrende med villkor man mÄste ta hÀnsyn till. Vissa problem kan vara arbetsmiljöfrÄgor som ska hanteras pÄ arbetsplatsen, men inte nödvÀndigtvis ska leda till sjukskrivning.
Tidigare fick mÄnga lÄnga sjukskrivningar, medan forskningen nu pekar pÄ att det i de flesta fall Àr viktigt att sÄ snabbt som möjligt komma tillbaka till arbetet.
â Vid en akut stress Ă€r det bĂ€ttre att jobba lite. Det skapar en större stress att vara hemma. Men det ska alltid vara en individuell bedömning. Det finns de som av fysiska eller psykiska anledningar mĂ„ste vara sjukskrivna lĂ€nge.
Ann-Marie Begler pÄpekar att FörsÀkringskassan ocksÄ har potential att förbÀttra utredningsarbetet.
â Om inte nya bedömningar görs efter 90 och 180 dagar sĂ„ rullar sjukskrivningarna bara pĂ„.