Borgerligheten har uppförsbacke i klimatpolitiken. Det visar en ny rapport från PR-byrån Westander, som frågat 1 000 personer vilket parti de har störst förtroende för i klimatfrågor (SVT Rapport 25/6). Resultatet är ren utklassning. Bara 11 procent hade störst förtroende för något av de borgerliga partierna mot 56 procent för det rödgröna alternativet. Resterande personer var osäkra. För de båda blockens miljöalternativ är siffrorna lika ojämna, 4 procent valde Centerpartiet mot 46 procent för Miljöpartiet.
Centerpartiets försök att profilera sig som ett grönt parti är, av siffrorna att döma, misslyckat.
Dessutom är trenden nedåtgående. Så sent som i november i fjol svarade 19 procent att de hade störst förtroende för något alliansparti och 8 procent svarade Centerpartiet. Nästan hälften av dem har i dag bytt åsikt.
En av förklaringarna är att det, sedan klimatmötet i Köpenhamn, varit ovanligt tyst om miljöpolitiken. Den ekonomiska krisen har lagt sordin på nya utgiftsökningar och ansvaret landar av naturliga skäl på regeringen. Samtidigt har budgetdisciplin av alla partier prioriterats framför visionära förslag.
Som om det nödvändigtvis finns någon motsättning mellan sparsamhet och miljö.
Klimatpolitik handlar i grunden om att ta vara på de resurser som finns. Att minska elanvändningen i ett hus är både sparsamt och miljövänligt. Att byta ut dagens bilpark mot en bensinsnålare likaså. Och tittar man på längre sikt finns det otaliga undersökningar som räknat på kostnaderna av att låta klimatförändringarna fortgå, med översvämningar och extremare väder som följd. Ekonomiska kriser innebär dessutom ekonomisk omställning, där gamla jobb och företag försvinner för att så småningom ersättas av nya. Därmed är möjligheterna stora också för en klimatomställning. I dagens lågkonjunktur läggs grunden för nästa högkonjunktur.
Tyvärr kokar miljödebatten ofta ner till frågan om vilket parti som ”gör mest”. Det blir en sifferexercis om hur många procent som koldioxidutsläppen ska minska, snarare än en diskussion om hur det ska ske. Detta trots att det finns stora skillnader mellan blocken i synen på tillväxt, ny teknik och detaljregleringar. Tystnaden kring klimatdebatten har uppenbarligen inte gynnat regeringen. Nu borde de ta initiativet och lyfta upp dessa skillnader.