Till Ekot säger Kay Kojer, verksamhetsutvecklare på Skatteverket, att det för myndigheten handlar om besparingar på upp till 110 miljoner kronor per år.
I stället för högvis med formulär och bokstavskodade bilagor räcker det numera att skicka ett SMS till Skatteverket - med innebörden ”Beskatta mig”.
Men deklarationshanteringen går inte enbart ut på att sänka statens kostnader. Frågan är till vilket pris varje förenklingssteg kommer. Denna diskussion lär inte få lika stora rubriker, men är relevant och nödvändig.
Om åtgärderna gör att medborgarna i högre utsträckning går miste om pengar som man annars skulle ha haft rätt att behålla, är förändringarna inte lika saliggörande. En uppenbar risk med förenklingen är att den som deklarerar inte längre behöver gå på djupet med vilka uppgifter man lämnar ifrån sig. Det gör att man lättare riskerar att missa möjligheter till avdrag som Skatteverket inte i förväg har fyllt i. Att tvingas betala för mycket i skatt, utgör ett problem på samma sätt som att betala för lite i skatt är det.
Å andra sidan, den som väljer att spara tid för egen del och inte noggrant synar sina avdragsmöjligheter utöver det förtrycka, gör ett medvetet val. Även om man skulle kunna likna det vid någon som säger ”behåll växeln” vid bardisken en sen fredagsnatt. I bland är det frågan om småsummor, i bland inte.
I takt med att deklarationsformerna förenklas och blir lättare att hantera för såväl deklarant som myndighet, är det angeläget att skattebetalarens intressen värnas i varje förändringssteg. Eftersom inkomsten är först och främst är inkomsttagarens egendom är det ett bekymmer om systemen per automatik gynnar staten på skattebetalarens bekostnad.