Dålig kunskap om den marina livsmiljön i Östersjön
Det saknas landskapsbilder av Östersjön under ytan som visar utbredningen av olika livsmiljöer.
Rapporten, som behandlar information från 529 svenska inventeringar av de marina livsmiljöerna runt de svenska kusterna, konstaterar att kunskaperna av olika livsmiljöer och organismer är mycket bristfällig. Endast ett axplock av havets djur och växter har inventerats.
Vi har bara grov information om förekomsten av stora alger och kärlväxter, djurplankton, bottenlevande djur, fiskar, havsfågel och sälar. Vi har mycket lite information om den geografiska utbredningen av dessa organismer, säger Lars-Ove Loo, projektledare vid Göteborgs universitet.
Knappt en fjärdedel av inventeringarna rapporterade den geografiska utbredningen av de organismer som hade undersökts.
Stora förändringar i havet riskerar att upptäckas alltför sent. Inte ens i dag vet vi hur landets ålgräsängar och blåstångsbälten har påverkats av övergödningen, säger Cathy Hill, chef för WWF:s Havs- och kustprogram.
För att förstå hur vi skall prioritera vården av våra havsområden måste vi ha kartor över landskapet under ytan och kunskap om utbredningen av till exempel fåglar och marina däggdjur.
Som ett led i sökandet efter kunskap om djur och växter under havsytan har Naturvårdsverket startat ett omfattande forskningsprogram om marin biologisk mångfald. Programmet behöver dock kompletteras med regionala och lokala inventeringar.
Naturvårdsverket har i sin årsrapport för år 2000 om miljötillståndet i egentliga Östersjön (området söder om Åland och till polska och tyska kusten) också konstaterat att fisket i Östersjön är begränsad till ett fåtal viktiga arter. Trots fiskeribiologernas varningar överskrids ofta de rekommenderade fiskefångsterna av politiska skäl. Detta har lett till att flera av bestånden fiskas för hårt.
Där konstaterar verket också att beståndet av strömming stadigt har minskat de senaste 25 åren. Strömmingen anses nu vara utanför sina biologiska säkra gränser. Det innebär att strömmingens möjligheter att åter bygga upp sitt antal är hotat.
Däremot har skarpsillen ökat under senaste decenniet. Trolig orsak till detta är att bytestrycket från torsken har minskat. I dag går mer än 50 procent av strömming och skarpsill till produktion av fiskmjöl.
Så jobbar vi med nyheter