I skuggan av spionaffären höll MP valupptakt i Örebro. Fyllda med självförtroende efter sitt framgångsrika EU-val såg Miljöpartiet fram emot en medial klang- och jubelföreställning. Resultatet blev en medioker debattartikel (SvD 24/10).
Miljöpartiet befinner sig – eller befann sig, tills en gammal maoist ville annorlunda – i en framgångsspiral. Riksdagens minsta parti har gynnats av fokuseringen på klimatutmaningen. Men förklaringen till partiets opinionsmässiga lyft är större än så.
MP har under mandatperioden landat stabilt med ena foten i liberalismen i till exempel integritetsfrågorna. Medan Centern och Folkpartiet tvingats att kompromissa med sina egna samveten har Miljöpartiet stått vid sidan av regeringssamarbetet och varit stilsamt anti-auktoritära.
I lugn och ro har Wetterstrand och Eriksson kunnat flirta med liberaler genom att – till skillnad från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet – omfamna friskolor och mer flexicurity. När MP inför helgens valupptakt så valde att lansera sig i termer av småföretagarparti blev uppdraget glasklart.
Maria Wetterstrand och Peter Eriksson utmanar C och FP. Utan Miljöpartiet – som även svängt i synen på EU – har de rödgröna inte en chans att vinna tillväxtregionerna. Med Wetterstrand och Eriksson i vagnen behöver vänsterkartellen i alla fall inte lämna walk over.
Men vad tycker MP om tillväxt? Säg det, du. Miljöpartiets språkrör framstår inte som klassens ljus när de försöker kombinera sina konsumtionskritiska och kapitalistiska värderingar. Dagens hemläxa: företagande handlar om att skapa arbete åt sig själv och andra.
Hur stimuleras en bilhandlare i Södertälje att sälja fler miljöbilar med hjälp av MP:s nej till Förbifart Stockholm? På vilket sätt hjälper friåret någon som vill ta över driften av en förskola? Vilka effekter får räntefria lån för den fria marknaden?
Miljöpartiet är – och kommer fortsätta att vara – oppositionens starkaste kort. Däremot bör Wetterstrand och Eriksson ha en idé om vilken företagarpolitik partiet vill driva innan MP utger sig för att vara något man inte är.
Smaken av framgång kan få vem som helst att framstå som en förlorare.
Ni kan väl fråga Jan Guillou.