P1-programmet Plånboken handlade i förrgår om dålig rådgivning från finansinstitut. Miljontillgångar har försvunnit och i flera fall omvandlats till miljonskulder.
De som valt att stämma bankerna för vårdslös rådgivning har nästan uteslutande förlorat och tvingats betala höga rättegångskostnader. Självklart har den som köper finansiell rådgivning ett eget ansvar.
Personer som spekulerat bort hela sitt kapital, plus stora lån, kan aldrig lägga hela skulden på banken. Trots det borde lagstiftningen mot vårdslös rådgivning bli tuffare.
För även om det alltid finns ett personligt allvar så måste det också finnas ett skydd mot de rådgivare som skor sig själva på kundernas bekostnad.
I grunden är det vad som har skett när personer uppmanats att belåna sina hus och hem för att investera i riskfyllda derivatinstrument. Banken tjänar ränta och höga courtage medan kunden står för risken.Dålig rådgivning blir goda affärer.
Lagen om finansiell rådgivning ska i teorin skydda mot denna typ av beteende, men i praktiken är det svårt för konsumenter att få ersättning. Orsaken är ett ytterst osäkert rättsläge. Speciell särlagstiftning för mäklare, finansiella rådgivare, värdepapper med mera gör lagen oöverskådlig och krånglig. Dessutom saknas en entydigt definition av rådgivningsbegreppet.
Det gör att många som tror sig få rådgivning rent juridiskt blir utsatta för försäljning.
Då saknar lagen nästan helt krav på lojalitet gentemot kunden. För att få klarhet skulle lagen behöva prövas i högre instanser. Tyvärr gör höga rättegångskostnader att få vågar driva sina fall. I Dan Arvidssons fall uppgick dessa till 700 000 kronor bara i tingsrätten. Den som vill driva frågan ända till Högsta Domstolen måste vara beredd att riskera miljonbelopp. Det är inte rimligt
En översyn av rådgivningslagstiftningen hade varit önskvärd. Såväl konsumenter och finansinstitut måste veta hur lagen ser ut för att veta hur de ska agera.
I alla de fall som Plånboken tar upp finns ett personligt ansvar och full återbetalning är knappast rimligt. Men precis som en dålig bil, eller trasig cd-spelare, kan reklameras borde bankkunder ha en rimlig rätt till ersättning vid vilseledande och vårdslös rådgivning.