Där förtrycket regerar

I Venezuela är det nu radiokanaler som beläggs med munkavle. I Iran ställs massor av reformvänner inför rätta, iranier som bara har uttryckt sin vilja att förändra i det samhälle de lever i. Åsiktsskillnader och invändningar mot maktens dekret stämplas som kontrarevolutionärt och sägs vara understött av så kallat utländska, revolutionsfientliga krafter.

Det verkar inte vara någon större skillnad på om revolutionen har socialistiska (Venezuela) eller religiösa (Iran) förtecken, via vapenmakt (Iran) eller val (Venezuela). Styret präglas av idel offrade friheter för den enskilda människan och leder spikrakt mot totalitarism och alltmer personlig makt för den revolutionära gräddan.

I dag är den globala situationen den att världen i princip kan delas upp i ett block av demokratiska stater och ett block av totalitära. Det senare innehåller såväl Kina som Nordkorea, Vitryssland, Iran, Venezuela, Sudan, Saudiarabien, Kuba och Burma. Var Ryssland står går ännu att diskutera. Vi ser i FN allt oftare hur diktaturerna håller varandra om ryggen. Demokratiska stater och organisationer har ett globalt ansvar att stödja och uppmuntra de krafter som verkar för demokrati, för yttrande-, tanke- och pressfrihet. Kanhända allra särskilt där detta sägs hota mer eller mindre revolutionära styren.