De borgerliga sätter skräck i regeringen

I helgen har tre socialdemokrater, alla nämnda som tänkbara partisekreterare, gått till angrepp mot de borgerliga partiledarna som avser att forma en gemensam valplattform inför valet 2006. I Svenska Dagbladet levererar Britt Bohlin Olsson, riksdagsgruppens ordförande och infrastrukturminister Ulrica Messing, den ena spottloskan efter den andra. I nedsättande termer varnar de för vad som ska komma ut av det borgerliga partiledarmötet, som de benämner det lantliga mötet. Samordningsminister Pär Nuder påstår i Dagens Nyheter att de borgerliga bara har en idé, att nå makten. Själv anser han inte att ett regeringsskifte är något eftersträvansvärt, och kallar moderaterna för det blöta fingrets parti.

Vid valet 2006 har socialdemokraterna styrt Sverige i 65 av 74 år sedan 1932. Under den tiden har partiet inte bara regerat. Man har sett till att befästa makten genom att tillsätta personer med rätt partibok i alla förvaltningar och myndigheter och på alla viktiga poster i samhället. Det gäller såväl generaldirektörsjobb som topposter i idrottsförbund. I praktiken har socialdemokraterna styrt landet även under de korta perioder då de borgerliga partierna har regerat. Under Göran Perssons tid, med Pär Nuder som sekond, har den socialdemokratiska normen, att sätta maktinnehavet framför ideologi och förnyelse, nått sitt crescendo.

Gårdagens Sifo-mätning signalerar dock att de socialdemokratiska väljarna börjar resignera. De politiska blocken närmar sig varandra och har inte vägt så jämt sedan augusti 1997. Att det råder oro i det socialdemokratiska lägret förklaras av att deras traditionella väljare nu har börjat röra sig över blockgränsen och inte visar någon rädsla ens för högerspöket.
De borgerliga partierna har nu två år på sig att visa hur samspelta de är, vilken vision de har och hur ett samhälle som sätter individen framför staten ett icke socialistiskt samhälle kan se ut.