De glittrande bakgrunderna är bäst

Han kommer emot oss med raska steg. Han har händerna i rockfickorna och det skvätter/stänker om hans skor. Himlen är lila, asfalten regnvåt. Och var så säker han kommer att dyka upp igen i Nils Gunnar Zanders akrylmålningar på Pelles Lusthus. Utställningen bär titeln Tystnadens revir och handlar om saltsjöar, ökentrakter och uttorkade landskap i Australien. Men det är ingenting som betraktaren egentligen ser eller förstår, så vitt han inte läst innantill.
Frågan är var den svarta, hotfulla gestalten hör hemma. Möjligen är det lättare att geografiskt placera sköldpaddan, som är ett annat kärt motiv. I övrigt är de oramade dukarna abstrakta.

Intressantast är Nils Gunnar Zanders bakgrunder. Fläckiga, prickiga, leopardmönstrade, fågelbajssölade, kopparglänsande och strösslade med glittrande partiklar påminner de både om betong, keramik och tyg på samma gång.
På Galleri Fokus ställer pappa Leif Ahrle ut tillsammans med sonen Johan. Trots familjebanden och tvärtemot vad man skulle kunna tro, är det en omväxlande utställning med två helt olika konstnärstemperament.
Leif Ahrle koncentrerar sig på glaset. Kring förra sekelskiftet målades fartygsporträtt på glas men när Leif Ahrle målar tavlor på glas blir det fjäll- och bergslandskap kring en beslöjad sol.
Så tolkar i alla fall jag de breda färgvågorna av oblandade vita och blåa stråk med ett nästan bländade vitt ljusflöde i mitten.
Jag tycker Leif Ahrle gör det lite väl enkelt för sig. Och inte blir det mindre inställsamt och Hötorgsaktigt av den begränsade färgskalan i slentrianblått och solnedgångsrött.

Hans sandgjutna ljusbärare är mellan 30 och 50 centimeter höga. Glaset är ofärgat och genomskinligt och har ett prickigt och bubbligt och räfflat innanmäte.
Kråmande och åbäkande avslöjar de en ganska medioker formgivare.
Roligast är Leif Ahrles elektrifierade glasblock, som hänger på rad innanför sofistikerade stålramar. Och det är just i ramarna som de pyttesmå kulörta lamporna sitter och lyser upp insmulta glasbitar och pustar av färgstoft.
Johan Ahrle målar gestalter vid mat- och cafébord i en alldeles egen navistkubistisk stil och med medelhavsmild palett. Han laborerar med varma och kalla färger i ett skuggspel. Med hjälp av etiketter, annonser och tidningsurklipp skapas mondäna collage.
Och det är nog bland smällande champagnekorkar, segelbåtar och golklubbor som Johan Ahrle känner sig hemma: I en ljus och vänlig värld.