De träffas när de ställer ut
Ulla Hagman är först. Hon bär sina tavlor uppför trappan till Gula Magasinet i Nävekvarn. Väggarna är tomma men ska om några timmar visa Ullas ljusa akvareller och Anita Prags med färgstarka oljemålningar. De ställer ut tillsammans för nionde gången.
Hon målar i huvudsak natur och den kotavla som väntar på hängning är också natur.
Ulla är född och uppväxt i Nävekvarn och samhället trogen. Hon seglar på somrarna och passar på att måla när hon är ute. Målningen har hon hållit på med i tolv år.
Tidigare har Ulla gått kurser i Nyköping och Oxelösund men tycker det blir lite jobbigt med resorna. Därför har hon dragit igång och håller ihop en grupp av åtta personer i Nävekvarn. De har konsten gemensamt och åker bland annat till Stockholm för att titta i gallerier. Gruppen har hållit ihop i sex/sju år.
Det märks att det finns ett stort intresse för konst, säger Ulla. Vi träffas även i naturen och målar. Och i sommar ska jag åka till Borghamn och måla för Irene Nordh.
Är det viktigt att ställa ut?
Det är roligt att visa vad man gjort i stället för att bara ha tavlorna hemma, funderar hon. Det blir ett slags betyg på det jag gör och det är alltid lite roligt att få sälja. Jag får en kick av att folk har synpunkter och det sporrar till fortsatt målning.
Ulla är kartriterska och anställd i Nyköpings kommun. Där är det precision som gäller och i måleriet kan hon låta fantasin leva.
Anita Prag kommer med schvung, backar i full fart mot ingången till Gula Magasinet. Hon har fastnat i en bilkö, bor numera i Vallentuna där hon har sin ateljé. Har ett förflutet som Nävekvarnsbo under tio år.
Solrosor är min passion, förklarar hon sedan hon plockat ut hunden ur bilen och börjar bära upp tavlor.
Det är inga problem med hängningen, Ulla är redan i gång och Anita ställer sina på kant där hon ska hänga.
Efter nio år känner vi varandra väl och vet hur det ska vara, säger Anita.
Kontrasten mellan Ullas tavlor och Anitas är stor.
Det är därför det är så roligt att ställa ut tillsammans, säger Ulla.
Jag har också lite sjömotiv, säger Anita, som på senare tid har börjat måla nonfigurativt och fått en positiv respons på det.
Hon förklarar valet av olja med att det är den färgen jag kommer överens med. Jag är ganska temperamentsfull och med olja kan jag jobba och jobba om.
Hon har varit en del i Spanien och målat vilket har varit viktigt i hennes utveckling. Numera är hon pensionär och ägnar mycket tid åt sitt måleri. Målning har Anita hållit på med i 20 år.
Så jobbar vi med nyheter