Årtal, namn på hyttor och vallonsläkten viner genom luften, och när den ena slutar tala tar nästa vid. Det är ett engagerat gäng som träffas i Stadsvakten för att diskutera jobbet de gjort, och vad de har framför sig.
– Vår tes var att man i Nyköping var pionjärer, och det tycker jag vi kan visa, säger Åke Gustavsson.
Han är en av drivkrafterna i Södra Södermanlands Industrihistoriska förening, SSIF, som under en längre tid haft ett vallonprojekt. De har forskat på just vallonerna och deras betydelse för hyttor och styckebruk i Nyköpingstrakten.
– I Nyköping är man så koncentrerade på Gästabudet, men Nyköpings historia är så mycket mer. För många är det här en vit fläck, och det är tragiskt med tanke på betydelsen för Sveriges historia, säger Kaj Eriksson, som länge forskat på vallonhistoria och driver en hemsida på ämnet.
Det hela började med Willem de Besche. Han kom hit på uppdrag av hertig Karl 1595, och värvade hit kunniga valloner för att starta hyttor och styckebruk. Det blev en hel rustningsindustri i Nyköpingstrakten, med hyttor som Bränn-Ekeby, Grishyttan, Fada och Nävekvarn.
– Det var proffs som kom, förutom de som jobbade med järn också kolare och skogsfolk. De var därigenom med och startade utvecklingen till det moderna Industrisverige, säger Torbjörn Anderson, och fortsätter:
– Det kan ju vara politiskt intressant att veta i dag, att de som byggde Industrisverige var invandrare, säger Torbjörn Andersson.
Efter 25 år av arbete i Nyköping flyttade de Besche till Finspång och startade där en större kanontillverkning med hjälp av kapital från Louis de Geer.
– Och i Finspång framhåller de att Sveriges industrivagga stod där, men vi i Nyköping kan på god grund hävda att vi byggde den vaggan, säger Åke Gustavsson.
En utställning har det blivit, och ett samarbete har inletts med Östgöta Vallongille. Men de känner sig inte färdiga med forskningen.
– Nästa steg blir att koppla specifika personer till specifika hyttor och försöka skildra vardagen där, så att det inte bara är namn i listor, säger Kaj Eriksson.
Men svårigheter finns.
– Ingen kvalificerad forskning på högre nivå har gjorts på det här, och det är svårt att hitta primära källor för oss. När ryssarna kom och brände Nyköping, var styckebruken något de inriktade sig på. Det är många arkiv som gick upp i rök, säger Åke Gustavsson.