Den björklundska skolan har kommit

I måndags ringde de första skolklockorna in för hösten och markerade starten på en ny termin. För vissa barn inleds en ny fas i livet i och med det första skolåret medan andra kämpar för att få sina slutbetyg när läsåret är slut. Få av dem märker nog att den skola de går i är väsentligt annorlunda från den i våras.

Övrigt2011-08-27 05:00

Den björklundska visionen om hur skolan ska förändras får full genomslagskraft från årets hösttermin. Ny skollag, nya läroplaner, nytt betygssystem och nya betygskriterier. Därtill har också lärarutbildningen förändrats. De första lärarstudenterna i det nya systemet tar examen 2015, de första eleverna som får möta dessa lärare går ut gymnasiet 2027. Att förbättra skolan är ett långsiktigt projekt.

I den nya skolplanen finns bland annat ökade befogenheter för lärare, som i framtiden får beslagta mobiltelefoner och andra föremål som eleverna använder för att störa undervisningen. En självklarhet kan tyckas, men något som ändå har skapat stor debatt.
De nya läroplanerna är mer detaljerade än tidigare. Björklund har kritiserats hårt för att vilja detaljstyra och arbeta för mer sakkunskap snarare än kritiskt tänkande. Men även med de nya läroplanerna finns det utrymme för lärarna att anlägga sitt eget perspektiv på undervisningen. Däremot ställs krav, exempelvis på att barnen ska lära sig var viktiga länder och floder ligger i världen. Sådan baskunskap är viktig för att senare kunna tänka kritiskt.

Även betygssystemet har blivit mer detaljerat. Detta för att undvika betygsinflation, att skolorna sätter höga betyg för att locka till sig elever och snygga till statistiken. Under de senaste tio åren har betygssnitten ökat markant, trots sjunkande kunskaper. Med det nya systemet ökar kontrollen över vad ett visst betyg betyder, men fortfarande finns stora tvetydligheter.

Ett av kraven för att få C i geografi är exempelvis ”goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur”, medan ett A kräver ”mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur”. Helt rättvisa och jämförbara betyg är en utopi.
Istället borde universitet och högskolor arbeta mer med intagningsprov och intervjuer i urvalet till högre utbildning. Det skulle dessutom premiera ett långsiktigt lärande, istället för att kortsiktigt plugga till det närmaste provet.

Den nya skolan är på många sätt en förbättring, men knappast en mirakelkur. Resultatet av förändringarna märker vi först om ett decenium.
Erik Hultgren

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om