När jag under en studieresa i Estland för några år sedan besökte finansdepartementet var bilden av landets ekonomi mycket ljusare än i dag. Inte minst marknadsliberala Reformpartiet hade som uttalad målsättning att skapa Europas friaste samhälle.
Reformpartiets ekonomiska politik förespråkar platt skatt och vill sänka Estlands inkomstskatt från 22 till 18 procent. Skattesatser på sådana nivåer är självklart omöjliga i Sverige – vad svenska politiker i stället bör ta till sig är Reformpartiets liberalisering av den estniska demokratin.
Inte minst på internet.
I estniska kommunval kan medborgarna rösta på nätet sedan 2005. Vårt baltiska grannland var först i världen med att erbjuda e-röstning – och eftersom internetutbyggnaden i Estland tillhör EU:s bästa, röstar många ester med hjälp av elektroniska id-kort.
När alternativet gavs i parlamentsvalet 2007 klickade drygt 30 000 väljare fram sin röst och undersökningar har visat att flera tidigare soffliggare, samt förstagångsväljare, såg e-röstning som ett alternativ till att inte rösta över huvud taget.
Det finns inga skäl att tro något annat om Sverige.
Nyköpings planer på att införa folkomröstningar via nätet – så kallade e-petitioner – är därför positiva. Alla kommuner bör göra allt i sin makt, för att få invånarna mer delaktiga i sina egna demokratiska beslut. Tekniken är en realitet. Bara viljan har saknats.
Förslaget med e-petitionerna sänder en signal om att Nyköping vill lyssna ännu mer på medborgarna och berättar att byråkratin inte ryggar tillbaka för nya beslutsvägar. Om kommunen ska lyckas involvera fler invånare i den lokala demokratin, än den tappra lilla skara vilken följer debatten i fullmäktige, bör planerna utvärderas noga.
Möjligheten finns att ta första steget mot ett modernare lokalsamhälle. Däremot lär vi få vänta länge innan Sverige inför e-röstning till riksdagen och platt skatt.
Där upphör likheterna mellan Nyköping och Tallinn.