Varför är det viktigt att tala om hållbar tillväxt? Finns det ekonomiska skäl att inte bara prata tillväxt? Regeringens Framtidskommission försöker i sin första delrapport förklara varför. Definitionen hållbar skapar en varsamhetsmarginal för utveckling.
Frihandel, maskiner och penicillin: tillväxten är intimt förknippad med många av mänsklighetens stora framsteg, i allt från ekonomi till trygghet och hälsa. Urbaniseringsvågor, smog och rovdrift: tillväxten har också haft ett pris, mätt i förändring och förbrukning. På sista raden förblir tillväxten att föredra jämfört med motsatsen.
I takt med att människan förbrukat resurser har uppfinnings- och anpassningsförmåga gjort det möjligt att nå nya framsteg. Men förändring kan komma till större eller mindre kostnader, det kan gå snabbt eller mer långsamt. Det kan göra gott och ont.
Rapportförfattaren Petter Hojem, understödd av näringsminister Annie Lööf, lyfter ett antal områden som beslutsfattare behöver ha med sig när framtiden ska kläs i hållbara former. Internationellt samförstånd om klimat- och miljöpåverkan, ett bättre mått på tillväxt än BNP, värdet av att ha marknadskrafterna som medspelare och en beredskap för att omställningar leder till påfrestningar för välfärdssamhället. Utmaningarna är tydliga.
Risken för att dagens metoder och resursanvändning underminerar morgondagens möjligheter bör tas på allvar. Allt som kan brukas eller missbrukas måste räknas in. Inte bara i fråga om pengar, det gäller även mänsklig kompetens, socialt kapital och naturresurser. Värdet av att underhålla ekosystem exempelvis kan då bli tydligare, eftersom allvarliga skador ger större kostnader och omställningsproblem än mer varsamt resursutnyttjande i tillväxtens namn.
Det finns ingen anledning att frukta morgondagen, men det är en fördel om den grönskar.