”Pride kidnappas från vänster” skrev kulturskribenten Tobias Branden i Svenska Dagbladet i går (24/7). Under det senaste året har extremvänstern arbetat systematiskt för att stänga ute oliktänkande från hbtq-evenemang. Det skapar oro inför Stockholm Pride om en vecka.
Uppsala Pride gav tidigare i år kalla handen till Folkpartiet. Deras parad, som ska hylla mångfald och tolerans, förvandlades till en vänsterpolitisk manifestation där borgerliga partier inte var välkomna.
På hbtq-festivalen i Göteborg förra året förstördes Migrationsverkets evenemang av vänsteraktivister som ville markera mot flyktinglagar. När Homo-, bi- och transpersoner i Försvaret (HoF) deltog i Stockholms Prideparad samma år stördes de återkommande av vänsteraktivister. Homosexuella poliser bespottades.
Stockholm Pride firar i år 15 år. Till skillnad från i många andra länder har den svenska festivalen omfamnat alla delar av hbtq-rörelsen. Det har gjort Pride till en folkfest som bevistas av uppemot en halv miljon människor. Religiösa och politiska skillnader har, en vecka om året, lagts åt sidan för det gemensamma målet om ökad tolerans och mångfald.
Det finns naturligtvis inget fel i att demonstrera mot Migrationsverkets avvisningar eller Polisens behandling av homosexuella. Men när personalen på myndigheterna inte vågar delta i paraden med risk för att känna sig kränkta har meningen med Pride gått förlorad. Flera av de här personer arbetar inifrån med att förändra attityder och normer på sin arbetsplats, andra har tagit ett stort steg bara genom att komma ut.
Inför årets Pridefestival har säkerheten varit i fokus. Den israeliska dokumentärfilmaren Assi Azar skulle ha visat sin film ”Mom and Dad, I have something to tell you” på Pridehouse, men arrangemanget har legat i luften av rädsla för Israelkritiska aktioner från autonoma vänstergrupper.
Azar är ingen politiker och har ingen koppling till den israeliska regeringen. Att störa hans filmvisning är därför en rent antisemitisk handling, som gör alla israeler ansvariga för hemlandets agerande.
Lyckligtvis har Pride och Azars pr-byrå nu kunnat enas om en plats där filmen kan visas. Att frågan lösts först efter medial uppmärksamhet visar att hotet från extremvänstern likväl får effekt. Det är en utveckling som måste stävjas. Pride ska inte vara ett snävt politiskt spektakel.