Programmet bär stora likheter med saneringen av de svenska statsfinanserna i mitten på 90-talet. Breda besparingar kombinerat med högre skatter för höginkomsttagare. Därtill höjs kapitalskatten för att ligga närmare skatten på arbetsinkomster.
Positivt är att paketet även innehåller långsiktiga åtgärder för att trygga ekonomin, bland annat nya regler för att minska skattefusk.
Liksom Grekland dras Italien med en stor svart sektor och ett omfattande kvittofusk. Det svenska Skatteverket kan ibland vara lite väl pedantisk i de krav som ställs på näringsidkare, men jämfört med det utbredda fusket i medelhavsländerna är vi ändå lyckligt lottade. Ett sunt näringsliv kräver stabila lagar som efterlevs.
Berlusconis paket väntar fortfarande på att röstas igenom i parlamentet. Det lär dock mestadels bli en formsak. Åtgärder av samma storlek klubbades igenom även i juli. Italienska, liksom svenska, politiker vet att kompromisser och tuffa åtgärder i krislägen kan behövas. Kontrasten mot det politiska rävspelet i Washington kunde inte ha varit större.
Kanske skulle amerikanska politiker åka på studieresa till Italien? Ett liknande sparprogram i USA hade varit välkommet.