Den stora striden borde handla om integriteten

Dansuppvisningen som inledde Centerstämman i Örebro illustrerade mötet mellan två till synes radikalt olika grenar. Symboliskt nog slutade uppvisningen att de kunde dansa tillsammans – och dessutom riktigt bra.
Det är bilden av ett parti som ska förena tradition med nytänkande. På något sätt var det också en replik på den beska kritik som framfördes av C-veteranen Börje Hörnlund i en debattartikel i DN.
Partiet har övergett det gamla, kritiserade Hörnlund. Kritiken är inte ny, men den är mer bakåtblickande än relevant. Men Hörnlund har rätt i att partiledningen toppstyrde när kärnkraftsmotståndet mildrades. Det var sannolikt av den anledningen som Maud Olofsson i sitt tal lade stor vikt vid att visa hur kraven från stämman inför 2006 års val har omsatts i regeringspolitik, med följdbudskapet av kraven underifrån och infrån inför 2010 års val ska skapa regeringspolitik efter nästa val. Kravet på att ta bort en fjärdedel av arbetgivaravgiften – först för ensamföretagarna – var invigningsdagens tunga utspel. Här ringar Centerpartiet in en prioriterad väljargrupp. Men det är inte den enda. Att det är jobb som beskattas bort utan direkt koppling till någon socialförsäkring, är ett minst lika viktigt budskap i mötet med alla arbetstagare. Detta krav får garanterat stämmans bifall. Frågan är om man i övrigt dansar i takt under dagarna i Örebro?
På förhand finns måhända en förväntan om att kärnkraftsfrågan blir den stora striden. Men det känns som om partiet ganska snabbt förlät att beslutet togs från toppen och nedåt. Då blir förhoppningsvis integritetsfrågorna desto viktigare. Partiledningen lyfter fram dessa som ett kärnområde, ett alldeles utmärkt val. Centerpartiet ska, med ideologisk skärpa, stå tydligt i försvaret för individens rättigheter och möjligheter i det allt mer globala samhället, där allt fler av maktens händer hellre vill begränsa och villkora.
Men den debatten kan inte slutföras förrän Centerpartiet vågat resonera självkritiskt i fråga om FRA-lagen, Ipredlagen och problemet med att stå för en sak och sedan lagstifta om en annan. Ett parti som vill utvecklas, bör också kunna erkänna fel. Medan energiöverenskommelsen i stort var rätt, var det mycket i regeringens integritetspolitiska ambitioner som gick fel.
Ett modernt parti måste klara både folkdans och streetdance. När Maud Olofsson talar om gröna liberala värderingar är det den i dag direkt förpliktande beskrivningen av ett parti som en gång bar namnet Bondeförbundet.