Ambitiösa elever ska naturligtvis premieras. Oavsett hur klasskamraterna presterar ska eleven som förtjänar MVG få MVG. Tiden då ett visst betyg var reserverat för ett visst antal elever är lyckligtvis över. Äras den som äras bör.
Men ambitiösa elever i all ära. Det finns ytterligare förklaringsgrunder till varför fler gymnasiestudenter än någonsin får toppbetyg – särskilt när studier från högskolan visar att resultaten på den högre utbildningen tvärtom blivit sämre.
I en ny forskningsrapport visar forskarna Magnus Henriksson och Jonas Vlachos vid Institutet för Näringslivsforskning att 28 gånger fler elever fick MVG i samtliga ämnen 2007 jämfört med 1997 (DN 17/8).
Friskolorna har under samma tid varit en injektion för gymnasieskolan. Men en stor del av förklaringen till betygsinflationen stavas just friskolereformen.
Elever som väljer friskolor kommer i högre utsträckning från en familjebakgrund med utbildningstraditioner. Det sociala arvet behöver inte ha någon betydelse för individen.
Men faktumet att flera av gymnasieskolorna med högst betygssnitt är friskolor visar att det finns problem med snedrekrytering. Det bör även vi som är positivt inställda till friskolesystemet klara av att se.
På samma sätt bör enskilda friskolor kritiseras när betygssnittet är orimligt högt. När fler än en av tio elever har MVG i samtliga ämnen förlorar betygen sitt värde. Värdeförlusten drabbar framförallt de elever som pluggat hårt och gjort sig förtjänta av höga betyg.
Betygsinflationen riskerar i värsta fall leda till en återgång till den gamla studentexamen med ett stort avslutningsprov – en sådan utveckling vore att ta skolan ett halvt sekel tillbaka i tiden.
Utmaningen för utbildningsminister Jan Björklund (FP) blir därför att komma till rätta med betygsinflationen utan att föreslå reaktionära lösningar.
Alla elever ska ha chansen att få MVG i samtliga ämnen. Däremot är det bara ett fåtal som verkligen förtjänar ett sådant betyg.