Det är grabbarna som måste skärpa sig

Kom igen, grabbar, jobba hela vägen! Det är nu det gäller, stå inte och slappa!
Hade det handlat om coachning i någon av våra populära lagidrotter skulle uppmaningarna för en starkare gymnasieskola, kunnat låta så. Det är främst de unga männen som faktiskt måste prestera mer om framtidens gymnasieskola ska ge bättre resultat.
I går presenterades regeringens förslag till framtida utformning av gymnasieskolan av utbildningsminister Jan Björklund (FP). Högre krav ingår, ett kännetecken för regeringens skolpolitik. Men här finns också en återgång till minskad lokal beslutsmakt i utformningen av gymnasieprogrammen. Valfriheten stramas upp, som det heter.
Att göra Skolverket till sanktionsinstans som godkänner eller nobbar ett lokalt präglat gymnasieprogram, är dock på gott och ont. Åtgärden är till för att stoppa gymnasieprogram light, som dopar betygen genom att sänkta svårighetsgrader. Den löper även risken att försvåra för nydanande utbildningar i utvecklingens framkant.
I går kom också en undersökning som visar att unga kvinnor fortsätter att prestera lite bättre och klara högre betyg än de unga pojkarna. Trenden har hållit i sig sedan 1960-talet.
Detta är bra att ha med sig när man betraktar den framtida gymnasieskolan. I stället för en skola där alla måste ges högskolebehörighet till varje pris, blir det en tredelad ordning med högskoleförberedande utbildningar och yrkesutbildningar samt lärlingsutbildningar, vilka nu blir ett permanent inslag i gymnasieskolan.
Det bör ge en skola som gör att fler kommer till sin rätt. Gymnasieskolan ska bli bättre för eleverna. Alla är inte och behöver inte bli akademiker. Det alla behöver däremot, är en gedigen utbildning. En gymnasieutbildning som ger en bra grund att stå på inför steget ut i arbetsliv eller högre studier. Den som har valt en yrkesutbildning ska så klart ha möjlighet att skaffa sig högskolekompetens, men beslutet att göra så ska vara individuellt och inte obligatoriskt.
Många ungdomar måste plugga mer. Det är vad Sverige behöver, säger utbildningsministern. Det är en standardfras som det finns fog för.
Men det är inte pluggskolan i sig som är idealet, utan den ryggrad av kunskaper som ökad inlärning och kvalitetshöjning i skolan ger varje enskild elev.
När det kommer till kritan behöver morgondagens gymnasieelever helt enkelt prestera mer än vad som är fallet i dag och har varit fallet under ett antal år.