Det är något frejdigt över Fi

!Fi är drömmen för lesbiska akademiker. Medelålders heterosexuella kvinnor däremot som hade hoppats på ett brett parti att räkna med, känner sig nog dragna vid näsan. Helgens möte där Feministiskt initiativ valde styrelse och bestämde sig för att ställa upp i nästa års val, har redan fått flera ledande personer att hoppa av. Fi lär få fler problem än bara med sin genitivform.

Det är ändå något frejdigt över Fi. Man kan inte förvänta sig att entusiastiska nykomlingar i politiken ska uppträda som proffsiga ringrävar. Och varför skulle man bilda ett nytt parti om man inte har något eget att komma med? Men hur många tycker att rätten att ge ett flickebarn namnet Sven, är en prioriterad fråga?
Fi vill använda politiska instrument för att ändra på attityder som sitter i mäns och kvinnors huvuden. Men attityder kan inte kommenderas fram om vi vill fortsätta att leva i ett demokratiskt samhälle. Vad det handlar om är därför vilken politik man har för att åstadkomma lika behandling och möjligheter för kvinnor och män.

En intressant fråga som Fi tar upp är samhällsplaneringen. Det är nästan ingen som pratar om den i dag, trots att den så kallade regionförstoringen - som alla pratar om - leder till att ojämlikheten mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden ökar. Men Fi:s angreppssätt är inte trovärdigt. Förslaget att bygga om samhället så att det inte bli längre än 15 minuter till allt, är i själva verk et en kvinnofälla.
Anledningen till att ojämlikheten ökar är framför allt att fler och fler arbetspendlar. Det handlar om livschanser. Den som har tillgång till en större arbetsmarknad har också större möjlighet att få ett mer intressant och bättre betalt jobb. Men i verkligheten är det inte alla som kan ta vara på chanserna. Mönstret är att männen pendlar och tar bilen till jobbet medan kvinnorna åker kollektivt och hämtar barnen på dagis.

Lösningen ligger inte i att begränsa utan att skapa utökade möjligheter för både kvinnor och män.
I ett internationaliserat och någorlunda liberalt samhälle har man små möjligheter att bestämma var företagen ska etablera sig. Däremot borde privata företag kunna lockas att flytta efter när människor flyttar ut från storstaden till de mindre grannkommunerna. Men jag har faktiskt inte hört ett ord från Fi om näringspolitiken, än mindre om kvinnors företagande - bara att det bör vara förbjudet att starta företag inom typiskt kvinnodominerade områden som vården, skolan och äldreomsorgen.
De som bara håller sig på 15 minuters avstånd blir obönhörligt fattigare och fattigare medan de som ger sig i väg blir rikare och rikare.