Moderaterna kommer inte att fokusera på sänkta skatter inför nästa mandatperiod. Budskapet från statsministern och moderatledaren Fredrik Reinfeldt är ännu ett exempel på hur partiet manövrerar för att ligga rätt i väljarkårens mittfåra. Valrörelsen blir mer en kamp för eller emot höjda skatter, inte en duell mellan skattehöjare och skattesänkare.
Det är en defensiv taktik från statsministerns sida. Motståndarnas kampanjer för att klistra fast en påstådd motsättning mellan välfärd och sänkta skatter på Moderaterna, får sämre fäste. Å andra sidan är det ingen hemlighet att tre valsegrar i rad är en enormt svår utmaning för demokratiskt valda regeringar.
Det är ingen vågad gissning att Moderaterna inför de kommande åren kommer att lova lika mycket till vård, skola och omsorg som huvudmotståndaren Socialdemokraterna. Det märktes också i gårdagens partiledardebatt, där Alliansföreträdarna inte missade ett läge att peka på oppositionens höjda skatter på det ena eller det andra.
Övriga Allianspartier har inte lämnat samma löften som Moderaterna. Centerpartiet och Folkpartiet bör hålla fast vid ambitionerna att pressa ned skattetrycket på att anställa och att driva företag. De rödgröna försöken att charma näringslivet verkar definitivt ha stött på patrull.
Trots att Socialdemokraterna inte säger sig vilja ta strid om jobbskatteavdragen – vilket skulle spela Alliansen helt i händerna – så måste S-ledaren lugna LO och egna vänsterkanten. LO går till storms mot en "välmående medelklass" (DN 16/10). Medelinkomsttagarna har det för bra. Nya skattebördor ska läggas direkt på näringslivet. De som betalar för jobben och förväntas finansiera de nya, ska också tvingas bära mer åt staten. Svenskt Näringslivs ordförande Jens Spendrup har analysen klar: "Det kommer inte att skapa fler jobb" (DI 16/10).
Alliansen och främst Moderaterna har förvisso mött kritik från näringslivshåll, men det här var snäppet skapare. Skattehöjningar på företagande slår hårdast mot mindre aktörer med små marginaler. Det är det lilla fiket i byn som tvingas stänga först. Tillväxtkraften på småorter och landsbygd minimeras. Även de större företagen påverkas. Snabbmatskedjorna tvingas dra ned på antalet anställda. Detta i en av de sektorer där det i dag går relativt lätt för exempelvis unga att hitta ett första jobb.
En politik som näringslivet förkastar skapar varken ökad optimism och fler arbeten. Samhället blir mer beroende av staten, krafterna att konkurrera med omvärlden försvagas. Det har vi inte råd med.
Även om statsministern duckar för att stå främst i ledet av kritiker mot ett högt skattetryck måste den debatten fortsätta. Allianspartierna har under sin i Rosenbad – och även i kommuner som exempelvis Trosa – visat att det går att pressa ned skattetryck och ändå få in mer resurser att lägga på kärnverksamheter som vård, skola och omsorg.