Det är verkligen det raraste jag sett på länge
Man orkar inte ta en långpromenad för att man är trött, hungrig eller vad det nu kan vara, så man går ut på gräsmattan utanför huset och vovven får gott nöja sig med det.
Men, där jag bor, i Brandkärr, finns det ett äldre, ganska så mycket äldre par med en liten Jack Russel. De går minsann ut, långa promenader i ur och skur med sin lilla pigga vovve.
De tar till och med med sig en stor boll och leker länge tillsammans med hunden, de är så rara att se på att det värmer i hjärtat.
De två som verkligen har belägg för att inte rasta sin hund överdrivet mycket gör det, och det gör det med en sprudlande glädje också, precis som hunden.
Detta får en att tänka efter en aning, man kanske inte har så mycket att gnälla på när man är 28 år, frisk och kan ta en långpromenad med sin hund i alla fall en gång om dagen.
Jag skäms lite, ärligt talat.
Så, om ni läser detta:
Ni är ett föredöme för alla hundägare och superrara alla tre!
Christina Andersson
Så jobbar vi med nyheter