Det handlar om medborgerlighet
Regeringar och internationella organisationer är tagna på sängen. Men bland medborgarna sjuder det av engagemang. Viljan att hjälpa är enorm. Något liknande har man aldrig sett maken till.
Insamlingarna pågår inte bara här hemma utan i hela världen. I Storbritannien har man för första gången i historien samlat in mer pengar på frivillig väg än vad statsmakten har beslutat att skänka i nationellt bistånd. Enskilda människor har gjort fantastiska insatser som visar att medborgarna vill mer än vad regeringar, FN och de internationella samarbetsorganisationerna förmår.
Frågan är hur detta massiva och oftast tillfälliga engagemang kan bli något stabilt och hållbart. Mitt i den stora sorgen ger detta möjligheter som inte får försittas. Nu skapas en verklig chans att förnya det internationella samarbetet genom ökad beslutsamhet och handlingskraft. Det handlar om äkta medborgerlighet i motsats till det distansierade samarbete som utförs av diplomater i slutna sällskap. På lång sikt kan de fattiga och katastrofdrabbade länderna inte utvecklas enbart med hjälp av katastrofbistånd. Hörnstenarna i ett globalt engagemang är ekonomiskt samarbete, turism, demokrati och en revitalisering av de internationella samarbetsorganisationerna.
Katastrofen är ett uppvaknande på mer än ett sätt. Förhoppningsvis kan vår inlevelseförmåga och känsla av solidaritet världen över skapa förståelse för de uppoffringar som även måste göras för att förhindra framtida förödelser, orsakade av människorna själva. Det finns inga filosofiska eller teologiska förklaringar som gör att vi kan rädda oss från översvämningar eller torka om den globala uppvärmningen får fortsätta. Det handlar om tre saker; politik, ekonomi och samarbete.
Så jobbar vi med nyheter