Det twittras för Teheran

Regimen vid Revolutionsplatsen i Teheran ser inte annorlunda ut än regimen vid Himmelska fridens torg eller Röda torget. Bristen på yttrandefrihet syns i ögonen på de unga män som tvingats ut på gatorna för att vakta sitt eget folk. Oavsett om soldaterna patrullerar framför en röd stjärna, eller en röd halvmåne, avslöjar deras nervösa blickar att regimens dagar är räknade.
Helgens uppdateringar på mikrobloggen Twitter visar att Väktarrådet och mullorna i Iran står inför en omöjlig uppgift. Den aldrig sinande strömmen av korta, koncisa meddelanden på 140 tecken lär till slut förändra hur frihet definieras för över 40 miljoner invånare. Förr eller senare kommer förtrycket att falla. Trots att Irans högsta ayatolla Ali Khamenei höll tal vid fredagsbönen i Teheran har protesterna bara fortsatt. Än så länge tyder dock inget på att mullorna är beredda att tänka om. Det är fortfarande svårt att få en klar bild över hur många demonstranter som dödats eller skadats. Men klart är att regimen bemöter anklagelserna om valfusk med våld.
Mycket talar således för att oroligheterna i Teheran kommer att stegras. Redan kommer rapporter om protester i en rad provinshuvudstäder. Det visar hur demonstranterna, som företrädelsevis består av studenter från norra Teherans välmående sluttningar, också har stöd i andra delar av landet.

Presidentvalets ifrågasatta vinnare Mahmoud Ahmadinejad har dock sina klart starkaste fästen i de mer konservativa landsbygdsdistrikten. Vilket stöd anhängarna till oppositionsledaren Mir Hossein Mousavi kan mobilisera utanför Teheran, efter helgens besked att Mousavi är beredd till martyrskap, avgör därmed landets närmaste framtid.
Men Irans mullor kommer aldrig att lyckas med sitt uppsåt att få demonstranterna att lämna Teherans gator för att återigen förpassas till ett liv bakom fördragna gardiner. I ett längre perspektiv är kampen om informationsflödet redan avgjord. Twittret har vunnit slaget om Teheran.