Doktorn – med rätt att kolla hela din historia

Inom sjukvården är vinsterna tydliga. Elektroniska journaler ger snabb och omedelbar information om patienter. Det kan rädda liv.
Men vem vill att hela ens sjukdomshistoria bara ska vara ett musklick bort? Om detta skrev Alexander Bard, Fredrick Federley, Henrik Sjöholm och två läkare på Svd brännpunkt i går.
Den nya patientdatalagen har i teorin
skapat ett omfattande integritetsskydd.
Medgivande ska alltid krävas innan läkare får titta i journaler och känsliga uppgifter kan spärras på begäran. Men teori och praktik går inte ihop. Datainspektionens granskningar visar att det ofta slarvas med medgivanden.
Och hur många känner till möjligheten att spärra viss information?
Genom ett enkelt rutinbesök på vårdcentralen bereds läkaren därför i praktiken tillgång till hela ens sjukdomshistoria. Information om exempelvis psykiska problem, aborter eller könssjukdomar riskerar bli tillgängligt vid en enkel blodtryckskontroll. Det är inte rimligt.
Genom den nya patientdatalagen har sjukvården flytt sitt ansvar. Avvägningen mellan vårdbehov och personlig integritet är svår, men den professionella expertisen finns i läkarkåren. Det är inte patienten som ska fatta beslut att vissa uppgifter bör spärras.
Information om att vårdtagaren spärrat uppgifter från kvinnokliniken, urologen eller psykiatrin kan dessutom vara integritetskränkande i sig.
Frågan är varför det över huvud taget ska vara tillåtet att titta på de delar av journalen som saknar relevans för den aktuella undersökningen? Ett första steg mot bättre kontroll är att vi som patienter blir informerade när någon har tittat i vår journal.
Ett stort problem är den nya utredningen om kvalitetsregister, som vill att alla register ska samordnas och kunna användas för vetenskapliga ändamål.
Det som sägs i förtroende mellan en läkare och patient riskerar då att få stor spridning. Det är allvarligt. Förtroendet för sjukvården är viktigt. Risken är att viktig information av integritetsskäl aldrig sätts på pränt.
Att insamlingen till registren anonymiseras borde vara en självklarhet.
Forskning och sjukvård kan ha stor nytta av ny teknik. Men strävan efter den allra bästa vården får inte sätta den personliga integriteten ur spel.
Erik Hultgren