Skånepolisen gör det redan. Hallandspolisen tänker göra något liknande. Under rubriken Hjälp polisen försöker polismyndigheten i Skåne få in tips om de misstänkta gärningsmän som sägs synas på de publicerade bilderna. I ett av de första fallen handlar det om övervakningsbilder med koppling till en ouppklarad grov bildstöld i Malmö.
Övervakningssamhället sätter allt mer av sin prägel på vår omgivning. I takt med att tekniken blir tillgänglig och bättre, blir frestelsen större att använda den i allt fler sammanhang. Uppfattningen att övervakningskameror motverkar brott eller är ett mycket effektivt sätt att få fast gärningsmän, är dock överdriven. I vissa lägen är bilderna strålande tillgångar, i andra är det bara svårtydda digitala dokument som varken gör till eller från.
Advokatsamfundet är bekymrat över utvecklingen och talar om ”otäcka ändamålsglidningar”. Bekymrad är också kriminologiprofessorn Jerzy Sarnecki. Han ser detta som ett av många ”små, små steg mot en polisstat”, citerad av nyhetsbyrån TT.
Där är vi inte än. Men det finns goda skäl att lyssna på invändningarna mot utvecklingen. Även om det kan vara frestande att säga: Visa upp de misstänkta så att det går snabbare att sätta dit dem och lösa brotten. Problemet är att misstänkt inte är samma sak som skyldig. Men uthängd är uthängd.
Varje publicering måste föregås av en noggrann avvägning mellan potentiell nytta och potentiell skada. I takt med att fler bilder och fler fall publiceras på polisens hemsidor kommer också riskerna att oskyldiga drabbas att öka. Det är därför utmärkt att Datainspektionen nu ska granska lagligheten i detta tillvägagängssätt.
Det demokratiska samhället ska kännetecknas av ett generöst mått av personlig integritet och frihet. Att oskyldigt få sitt ansikte publicerat i den lokala polismyndighetens offentliga bildgalleri över misstänkta brottslingar, riskerar att göra oåterkallelig skada och kan vara både karriär- och livsförstörande. Detta är skäl nog att vara oerhört försiktig och återhållsam.
Dolda kameran – på gott och ont
De flesta medborgare vill nog gärna vara behjälpliga för att lösa brott. Därför ger metoden att sprida övervakningsbilder eller bilder i annan form av misstänkta brottslingar offentligt också en hel del tips.Men om personen på bilderna inte alls har med brottet att göra, riskerar offentliggörandet ha gjort livslång skada i en människas privat- och yrkesliv. Därför finns det starka skäl att vara mycket uppmärksam på utvecklingen när ett par av landets polismyndigheter på sina hemsidor börjar publicera bilder på misstänkta för olika brott.
Så jobbar vi med nyheter