Dyster semester för Sveriges råbockar
Nu skall det lekas indianer och vita, det har alla tränat på redan som mycket små. Fast, nu är det mycket seriösare. Nu kommer man inte till strid med hemmagjorda pilbågar, nu är det välpolerade muske-
dunder som gäller. Samtidigt gäller det att ha senaste nytt av jaktkläder med rätt märke på rumpfickan. Är man storjägare och rädd om viltets bestånd så skall man ha rätt grejor.
Adel, präster, borgare, bönder . . .? Det gamla ståndstänkandet tycks leva kvar. Rådjurspopulationen framställs nästan som ett nödvändigt ont, som man pliktskyldigast arkebuserar. Nej, råbockar ska det vara om man är en riktig jägare. Ju fler som sitter och anklagar en hemma på väggen
i finrummet, desto mer sväller kammen på den nya tidens Sitting Bull.
För att massakern skall gå med vinst, importerar man dessutom diverse skjutglada utlänningar som naturligtvis också är djup oroade över att Sveriges rådjursstam är åt
pipan för stor.
Nej, upp till kamp vid broderlandets sida.
Siste mohikanen
Så jobbar vi med nyheter