De sitter i ett inglasat studierum i Enskildas lokaler på Västra trädgårdsgatan i Nyköping, Wilma, Tora och Matilda. Bakom dem, i ett allmänt utrymme sitter elever och studerar.
Den öppna ytan bakom dem påminner lite om en klassrumssituation, ungdomar pratar stillsamt eller sitter nersjunkna över datorer. Ett par lärare står och pratar med varandra.
Naturvetenskapliga programmet på Enskilda toppar varje år statistiken för den gymnasieutbildning som är allra tuffast att komma in på.
Tora, Matilda och Wilma klarade betygskraven för tre år sedan.
Sannolikt kommer alla ta studenten med höga betyg, även om Wilma anser att hon dragit ner på ambitionen. Men hon förväntar sig ändå C eller bättre i alla ämnen.
Speciellt Tora och Matilda har haft en tuff period under april med både matte och fysikprov som de lagt mycket tid på. Wilma läser en samhällsinriktad variant och har därför andra kurser.
Snart stundar nationella proven i svenska.
De är överens om att de ofta känner sig hårt pressade. Trycket är så pass högt att elever strategiska sjukskriver sig för att lägga tid på "rätt" kurs – även om det inte är så vanligt. De tror att det beror på en kombination av faktorer och att stressen visar sig på olika sätt.
Matilda berättar att hon har svårt att somna, eftersom hon ligger och tänker på nationella proven och hur hon ska lösa det.
– Det kan ta en timme att somna.
För Tora sätter det sig på allmäntillståndet.
– Jag blir generellt mer skör. Jag kan börja gråta lättare, säger hon
Tiden för kompisumgänge på vardagskvällar är snudd på obefintlig - i alla fall den här perioden.
Helgerna är lite bättre.
Ibland "bryter elever ihop under proven" men att det är vanligare är att elever gör det efteråt.
Ett par elever gråter i princip varje gång när en lärare delar ut de rättade uppgifterna, är deras uppfattning.
– Jag har gråtit direkt efter matteprovet, säger Matilda.
Matilda förklarar att det handlar om mer än bara en dålig dag. Hon siktar på att bli ingenjör och ser därför en mörk framtid kopplat till prestationen vid provtillfället.
– Det känns som om jag aldrig kommer klara den utbildningen, säger hon.
Wilma fyller i:
– Det känns som om man förstör för sitt framtida jag, säger hon.
Tora har också gråtit på toaletten tillsammans med kompisar i samband med provtillfällen.
De misstänker att sammansättningen av elever är en jordmån för stress.
– Jag tror inte att det är samma sak på Nyköpings gymnasium, men vet inte, säger Tora.
Elever är oense om vilket stöd de får av lärarna.
– Det känns som om du alltid har en andra chans, säger Matilda.
Det håller Tora med om men tycker inte alltid att hon får stöd i stunden. Hon saknar det akuta stödet:
– Någon som tar sig tid och bryr sig.
Tora är dessutom kritisk mot komplettering som en lösning för att må bättre.
– Jag vill inte att det ska var kompletteringen som gör att jag känner mig bra igen. Jag vill kunna känna att jag är duktig fast jag inte gör om prestationen, säger hon.
– När man behöver göra om blir det ju bara en till press, säger hon.
Dessutom ser Wilma att erbjudanden att göra om kan slå helt fel.
– Det kan bli som om lärarna inte heller är nöjda, säger hon
Tora förklarar vad hon behöver när hon gråtit klart på toaletten.
– De borde säga att jag ska vara nöjd med B och att de ser utanför skolmiljön.
– Att de respekterar att man är en människa, inte bara en elev.
Alla tre önskar också en bättre planering för att proven inte ska hopa sig men erkänner också att de själva passar på att vila upp sig i mindre stressande perioder.
De framhåller också att det är individuellt hur lärarna agerar och att sjuksystern på skolan är ett stöd.
Alla tre tycker att psykisk ohälsa är tabubelagt och är osäkra på om de skulle våga berätta om stöd som behövs. Att söka hjälp skulle kunna uppfattas som ett tecken på svaghet.
Att komma osminkad till skolan och få kommentarer som "vad du ser trött ut" är uteslutet och på instagram dras allt till sin spets. Där handlar det underförstått om att visa upp sitt perfekta liv.
Tora berättar att hon stängde ner instagram för att hon var trött på att ta del av och själv producera perfekta-livet-bilder. Men efter ett tag började hon sakna plattformen och slog på den igen.
– Det är ju också något bra. Jag vill kunna se bilder på mina kusiner och dessutom så saknade jag lite av bekräftelsen som likes ändå ger.
– Så det är fortfarande perfekta-livet-bilder som gäller men lite mer avslappnat nu, säger hon.
Eleverna känner dessutom att pressen att prestera "är skriven i sten".
Vem har skrivit den stenen?
– Tyvärr måste jag nog säga föräldrarna, säger en av eleverna och en annan håller med.
De beskriver inte att föräldrarna uttryckligen kräver att de ska studera på högskola utan mer som något underförstått. Som när de tipsar om att det blir svårare att komma in i studierna om de väntar för länge med högskolestudier.
Båda berättar samtidigt om de får fint stöd hemifrån när de mår dåligt.
Men eleverna har också lärt sig själva vad som lugnar ner dem. Wilma berättar om kompisarna hon träffar på vardagar. Tora om gitarren och tennisen. För Matilda är det Netflix-serier som fungerar.
Dessutom har skolan ordnat roliga utflykter och studiebesök. Men kanske viktigaste är den interna humor som klassen byggt upp, ibland tillsammans med lärare, som lättar upp stämningen och gör lektionerna roliga.